Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1844, sida 1

at; kl. 2 Ee. m. Dar. 20, 0, L!: TT (Införes på begäran.) örsök att visa nyttan af en omskränkt inkemsk tillverkning och försäljning uf branvin m. m., och några ord om sallet all befrämja nykterhet. 1 den gren af näringarne, som omfattar tillrkning och försäljning af bränvin, hafva nyckhetens gynnare sökt göra de största inskränkngar på srihetens område. Medaisva mäste Tan vai, att inga medel böra åsidosåttas till leriets utrotande, men härvid bör man ej bise alt välja dem, dock utan att sarnärma åulligheten — det duger ej att dessa medel irledas af tvång — och jag tvislar pa möjligten att de, man hitills i allmänhet hehgnat, äro sådane, eller kunna medföra nåyn önskad verkan. — Man stistar nyckterhetsreningar och ifrar mot inhemsk bränvinstillverkng och försäljning, såsom varandesett riksfördärfgzt ondt, man fordrar absolut nyckterhet, men suater, emot särskilt betalning till föreningens ssa, derjomte s ledamoterne att sa supa iu, att med den oinskränktaste omadilighet rtära alla spirituösa drycker;) man utrustar ven så kallade nyckterhetsskepp, men under mma däck, hvarå nyckterheten bjudes, och må ända strängt, nemligen äfven mot betalning, kiages, inför man dock utländskt spirituosa f alla benämningar, till myckenhet, bedömd fter styrkan som det innebär, troligen lika med en finkelqvantitet som i Sverige brännes — h när man så beter sig, kan vål då nyckrhetsprincipen betraktas annorlunda än som yckleri, eller äro beteendena att iakttaga hvad hklokheten gillar och lagarne tillåta? Likväl tiker man ifråga om förbud ) emot införseln af etta främmande eldsvatten och projekterar dess örsäljning, hvilket ehvad det kallas arrack, kogack, genever, rum eller hvad annat som helst, seke kan vara mindre, men möjligen mera skadägt för belsan och moraliteten än vart sinkel, opch medtager millioner af vår förmögenhet, då Nleremot den inhemska bränvinstillverkningen istadkommes af det öfverflod, som af ärsvextens odoåmnen återstår, sedan landet af desamma agit sitt behof. Således vinnes genom bränrinslillverkningen, alt inga penningar gå ur lanlet; att industrien med konstens tillhjelp komer att minska införseln af förenämnde utländSka drycker); att skadad groda af spanmål, nenniskor och kreatur; att genom bränvinstillmverkningen priserna å spanmål och andra så väl trädsom jordfrukter åtminstone så hallas uppe, och behof af stadsmannavaror, och att affallet vid berörde tillverkning, nemligen den för svinoch nötkreatur helsosamma dranken, bidrager mycket att ej mindre öka än underhålla landtmannens ladugård. — Man invände häremot, att alla dessa fördelar icke skulle uteblifva, om man, istället för att bränna bränvin, brygede öl, såsom ersättning för detförra; att hvad man af spannemål m. m. icke kan söryttra eller brygga upp, kunde man uti ökadt mått, använda vid boskapsskötseln och att i samma mån som ölet hann utränga förbrukningen af bränvin, skulle äfven importen af utländska spirituosa minskas. Gärna medgifvas dessa idåer sasom möjliga att realiseras uti en aflägsen framtid, men ingalunda för närvarande. Begifvenbet å spirituosa mäste först utbytas emot smaken för ölet och dermed går det icke så lätt, som nyckterhetsvännerna föreställa sig, då det tages i betraktande att vanan är andra naturen, och alt inrotade varor ingalunda undanrödjas genom ölvertygelsen om apcklerhetens företräden. Den smak som kärlek en gång fått bibehåller det, sär ger ett gammaltaf erfarenbeten besannadtordspråk. Det är således nya menniskor, man måste gifva en annan smak, smak för öl, i stället för brän: vin, och denna måste, med vämjelse för bränÅXinet, invånjas ifrån ungdomen, samt af hvilken orsak det synes blifva svårt, om icke alldeles Omöjligt, att af den närvarande generationer framkalla ibland dem, som bafva smak för brän vin, några nyckterhetens proselyter. — Sättet at Uppdraga kreatur går ej så fort, som att till ) Man jemföre härmed de nyaste stadgarne för nyck terhetsföreningen i Götheborg. t) Att författaren är rakt emot ett dylikt förbud, se man längre fram i denna art. 2) äfven redan tillverkas mycket kognack och rur hh bi nm — — 3 —172 — — — —— ——— Am oc mA AA oh — potatis eic. kan användas till nytta för både att det balancerar mot landtmannens skatter.