Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1844, sida 2

med anbragdta namnahiffrer, liknande juvele ja och mera dylikt, som den adliga festen utvisa har man ej förr skådat. Den andra bemisf rens ständigt grönskande vextalster voro ösve. flyttade till en October-sest i Sverige, och sko bafva gjort en så otrolig illusion, att mångef!, vid uppvaknandet andra dagen börjat sjung alag i Golconda somnat har, ckoch vaknat?o — i det prosaiska Stockholr En sådan Upplysning, som denna fest älven e bjudit — nota bene af ljus — lärer ej sosNskådats; och naturligtvis dugde icke andra slå! än vaxljus, i anornas kronor och kandelabra ät hvilka sedan hedenhos de flitiga bien må arbeta, för att upplysa det adliga gemaket. N. och dryck vill jag icke en gång bjuda till a omtala, ty blotta tankan derpå eilver den kallade vattentispan at en stackars vindskamma gåst, som aldrig kan komma med på dylikt g stabud. Läbska skinkor, Ilamburgska bringo gröna ärter, kokade i Frankrike och hitforde lusttäla lådor, des påtes de Perigeauds; ja, vip intelliventa minister vid ryska hosvet, som få närvarande sköter göromålen här i Stockholn skall hafva, i egenskap al värd, ejort försök, 2. ifrån det inre af Ryssland sa bit den rara Stef lett-fisken: en verklig otrolighet, om man selt, att meningen med hela festen var att göf det otroliga ända derhän troligt, att plebs sk le komma till den slutsats, att Adels-ståndet ofantligt rikt och att dess likhet med Englanglpårer tydligen ådagalågger osoget hos dem, 80 yrka sjelsskrisvenhetens upphörande. Att eme lertid iche all uträhning slar in, det sinner m redan; ty allmänbreten är oförskämd nog, a efter första intrycket af det ovanliga i festel rätt hjertligen skratta åt hela företaget. Tänk dig emellertid blott 7 al 450 butelj Champagne villa med hela halsar komma ur I laljen, och Du kan väl finna hvilka inspirati ner härigenom uppkommit för de pasoljan sammanträdena i sammansatta Utskottet i och fll 5 behandling, och huru på n lurlig kemisk väg eller till följd al den vi analysen, man kommit till evident bevisning: alt bränvinet för den råa massans bästa mix fördyras, för att hindra henne från att sup så länge icke lustan han tillfredsställas med Å champagne. ÅÄfven vid detta tillssälfle skulle den såkallaf Aristokratiens ifrån gamla tiderna inneboen i begär, att alltid vilja föra hufvudet lika hö som konungarne, visa sig; och det blef säse vanligt, löojligt nog. konungen hade vid s kröningsfest ådagalagt den vackra känslan,: äfven låta den fattigaste delen at hutvudstadeffö innevånare åtnjuta någon andel af den allmå na sråjden; Han låt derföre ulspisa ett sto antal lattiee, man säger ånda tili 10,000 pe dver såsom en anständig och väl beräk ersättning för sordna tiders kroningspenning krönings-oxar och vinskänknvina. — Adeln sku således, ifrån sin höga ståndpunkt, drilva li sanlasmagori med sin omvårdnad för den s: tidge; den låt äfven anställa sattig-kalas på sa tighusen, för att på bottnen i hoppen kun för massan skyla de anborna anspråken, att anseende och makt stå lika högt med öfverl ten. be 5,000 Rdr, som nu icke räckte 1 mer, än att lata sattighjonen skölja sig i mu nen med ett glas vin, och fylla magen nix öl, hade, som det synes, kunnat gjort me nytta, åt några dussin adliga pauvres honteu. som då kanske för månader kunnat haft sk att prisa eisvarne, hvilka under den stolta njt ningen af lyckans häfvor nedblickat på bröd soch systrar ibland de på anor rika mnöde barn. Ä Man har mycket undrat på, att den adlich festen på bjudningskorten framställdes, såso en tillställning af ledamöter innom RBiddersk pet och Adeln?, oaktadt den underförstådda må ningen att vara Adels-sländets fest. I såda fall hade väl ej Gresre Posse hordt å desar ma tekna sig fråmst och såsom Landtmall. skalk. Dessutom var ju Riddarhuset, i sat manhang med festen, rikt eklärerast; och s dant kunde väl ej ske, blott för att några ? damöter ställde till en piquenique vid Bru keberg. Festen var saledes Adelns, en corp och viljan att så skulle vara, i allt uttryckh. men tillika geenomskädligt huru man befarat alt tillställningen, såsom stånds-åtgärd, möjlig vis kunde ofördelaktigt bedönanas af de and: stånden; derföre förför man liksom baren då då den trycker och tror, att han då icke 8 sedd. De som gerna vilja i allt se afsigt, upps ka äfven deri den, att låta regenten se ot förstå, all det rika Adels-ståndet, minst af all önskar några föredömen af sparsamhet och hu hållning, hvarföre tillfället också begagnad: att föregå med exemplet al ett verkligt ö verdåa. Från Rikedagen.