Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1844, sida 2

Den ngss upptäckta Koppargrufvan i Torneå Lappmark. (Utdrag af ett bref. från Piteå, till en ledamot af Ridderskapet och Adeln vid innevarande Riksdag.) os Torneå Lappmark, i granskapet af riksgränsen mot norska sinnumarken, har en rik kopparmalmstilleång blifvit upptäckt i ett fjellberg, som kallas Schjangeli. I sistlidne Juli månad har ortens nitiske och kunnige Bergmästare gjort en resa till detta sjell, för att undersöka malmen och verkställa s. k. utmälslagyning. Resultatet af hans resa är, att inom vid Schjangeli tagna! ända till 536 utmål, hvardera af 2000 qvadratsamnar arcal, upptäckts hundradetals i dagen liggande, till en del ganska breda och långa, malnislreck, så att, efter haus omdöme, malmtillgången derstådes bör vara under ärhundraden tillräcklig för flere tusende Skeppunds årlig koppartillrerkning. Lägger man nu härtill, alt Schangeli-malmerna äro i allmänbet ända lill förvåning rikhaltiga, isynnerhet malmstricken inom det å Schjangelis högsta bergskulle belägna! umal, uvaraf till Kongl. Bergs-kollegium är insänd en ansenlig stuff, som efter all prolabilitet äger en flerdubbelt större kopparhalt, än alla våra hittills kända malmer, så synes det väl vara satt utom allt tvifvel, att Schjangeli maste med tiden blifva en possession af högsta vigt, da nödiga anstalter för malmens nedforsling till det vid nedra ändan af Juckasjersvi träsk i stromsallet Loupakoski utsynta kopparhytteställe hinna vidtagas. — Malmtransporten skall nemligen, för att blifva, så vidt möjligt är, oberoende af den eventuella och kostsamma forslingen med renar, verkställas med ett anskafsadt erforderligt antal arbetshästar srån Schjangeli ned till en vid Abiskows elss utlopp i Torneå träsk anlagd lastbrygga tre mils någorlunda jemn och docerande landväg, hvarefter den kommer att från berörde lastbrygga transporteras utför Torneå träsk, sex mil till en vid dess utlopp i Torneå elf anlagd lastbrygga, i storbåtar, eller såkalade haxar, som byggas vid en skogrik vik af samma träsk, Laimalaht i kallad, och slutligen eher att hafva passerat en lanåtunga af 50 samnars bredd, som kan med ringa möda genomskäras, föras efter Torneå elf nedför Jukkasjerlvi träsk i båtar af 50 skeppunds drägtighet ytterligare sex mil ned till förenämnde hytteställe vid Loupakoski. Som nu de af Grufvebolaget utsynta soddertillgangar vid och omkring stränderna af Abiskows elf och Torneå träsk äro lätt bergade och så ymniga, att ätminstone 400 arbetshästar, efter lindrig beräkning, kunna dermed arligen utsodras, bör, genom berörde anstalt, malmtrans(porten kunna med tiden uppdrilvas till ansenlig höjd, och kostnaderna dervid blifva, med hänseende till Schjangeli-malmens rikhaltighet, föga kännbara. Och kolshogstillgångarne vid och omkring Jukkasjersvi och Soutusjer svi, äfvensom den ofvanom hytteplatsen liggande sträcka af Torneå elf med deruti fallande vattendrag, är, Såsom innefattande flera qvadratmils areal, i orÄ verkliga bemärkelse, oullömlig. Det obehagligaste härvid är, att föga utsigt lärer vara för band att se detta för riket i en framtid så vigtiga malmsorräd tillvodogjordt medelst inhemska kapitaler. Af de 24 aktier, hvaraf grulvebolaget består, hafva redan sju tagits al utlänningar, och då de med begärlighet söka den, är det sannolikt, att, om iche alla, atminstoIne de flesta komma att öfvergå till sådane. En af dem har för en enda betalt 3400 Rdr Res, och har gerna velat tillhandla sig siera. Genom cessioner och andra misseden äro nu fyra till salu, och om ingen bemedlad Svensk köper dem, gå de samma väg. Här vore säledes ett stort fält öppnadt för våra kapitalister att, med ofantlig fördel för dem sjelsfva och riket, tillgodogöra ett outtömligt malmoch skogoförräd, att bereda riket en ersättning för hvad Fahla fordom så gilvande grufvor nu lemna jemförelsevis i högst obetydlig qvantitet Men skola de göra det? Nöjda med sina 5 å 4 procent i goda inteckningar, eller med den mångdubbelt högre ränta som aktier i provinsbanker och annat procenteri lemnar, sitta de i godan ro, väntande på ränvtebetalningseller udelnings-lerminerna, obekymrade om de stackars läåntagarne utsugas eller gå under, i stället att, efter ett eller annat års uppoffring af sin ränta, bereda sig en mångdubbel ersättning och tillfredsställelsen att hafva spridt uppehälle och välstånd i aflägsna bygder, lemnande ät utlänningar att skörda både vinsten och tillfredsstållelsen. a (A. B.) Då tidningen lägges under pressen är dagens post ännu ej utlemnad, hvarföre vi ej kunna Jämna några notiser från Stockholm. Utdrag ur ett enskilt bref från