Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1844, sida 1

vad borde Theatern vara. ocka är den inom vårt kära fädernesland? Innan vi gå att visa, bvad vi å ena sidan nse för theatrens ändamål, samt hvad som, enigt vårt förmenande, borde vara målet för dess träfvanden, och å andra sidan hvad theatren sjelfva verket inom vårt land är; måste vi örut skicka några tankar öfver den dramatiska poesiens väsende enär det endast blir möjigt alt visa huruvida theatren är hvad den borde vara, sedan man först rätt klart gjort sig sjelf reda för dramats begrepp, dådet är just detta begrepp, som under skådebanans och den utösvande konstens medverkan skall blifva köit och blod, skall öfvergå i och sammansmälta med tidens medvetande. Ilvad är således dramat? Dramat är till sitt väsende den mognaste, skönaste frukt hvartill öfverhufvudtagit poesien kan utveckla sig. Vi. hafva redan förut i vårt blad föstat uppmärksamheten vid, att den dramatiska poesien bar uli sig såsom momenter upptagit de båda andra arterna af poesi, nemligen Eposet och Lyriken, samt att den ur dessa sina, till momenter nedsatta, förutsättningar, höjer sig till deras högre enbet — vi kunna således här ej behöfva uppebålla oss vid att närmare utveckla detta sorhållande. vi vilja då endast i korthet fästa läsarens uppmärksamhet vid att Dramat af Eposet har bibehållit händelsens och den reala handlingens element, hvilket träder emot oss ur de framför oss sig rörande individernas känslor. Men Dramaet förbyter det Episka elementets förtäljande om ett förflutet, om något som varit, i en fullt närvarande handling liksom Dramat gör den subjektiva känslans lyriska element till ett uttryck af ett full individuelt lif, hvilket uppenbarar sig i de hand lande figurerna. Sålunda blir Dramat sramställning af en handliag sullbragt af sjelsmedvetande individer. Men konsten är endast konst för så vidt den sorsinligar ideter, d. ä. för kroppsligar något i sig allmänneligt och oför gängligt. Dramat gör sålunda närvarande — för