Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1844, sida 2

Iraga till att det enskilta och statens interessen unna förenas med det allmännas. Huruvid emvigten vinnes, vid de nu genast derom fa ande besluten, blir åter en annan fråga; ment var man blott beträdt en rätt väg, är alltid nå ET zon utsigt att komma till målet. Rikets Ständer hafva i Lördags emottagit sle a nya propositioner srån Regeringen. Ibland lessa finner man egentligen två af någon beh ydenhet och begge af natur att föranleda ut zifter. Den ena rörer inrättandet af elt Natic ial-MHMuseum. Kostnaden derför skall uppgå ti en half millien och utgå med 30.000 R:dr i ti ir. Det är visserligen mycket; men besinnastr itt vi ega många dyrbara samlingar, som ni iro otillgängliga för allmänheten, såsom instop pade i kyffen och källare samt spridda på sler! ställen, samt alt en sådan anstalt säkert kom mer alt utöfva inflytelse på nationens sinne fö konst och framkalla enskilta bemödanden för sa ingarnes utvidgande, så är väl bela utgiften i ke så farlig: den ger arbete åt mänga händ och är nyttigare än en mängd andra inprodu tiva kostnader. En annan fråga är, om Ön St. Haristelemt återtagande för Svenska Statsverkets räkninga Otvifselakligt var det en osormlighet, att dennår Sveriges koloni skiljdes säan moderlandet oc lemnades med sina innebygsare, till Regente godtyckliga styrelse och förvaltning. Det var t mycket oformligare, som ön då, (1812) gaf stå. ra inkomster, hvilka om de varit förvaltade un der statens kontroll, nu skulle lemnat tillgånga att under ofördelaktiga ställningar, uppehålla e spars m förvaltning derstädes. Ati nu ätertad den, sedan den endast medför kostnad, är lil väl äfven temligen oklokt; men ingen makt IM rer önska att ega den, och något måste väl göras, för all rangera affären. hesynnerligt nd omtalas likväl ingen redovisning för öns linal ciella ställning, under förflutna tiden; utan skA la Rikets Ständer nu taga emot den, såsom g sen i säcken. Nig förefaller det dock allti som om denna besittning, klokt behandlad oc förvaltad borde kunna någongång blifva af st nytta för Sverige; i synnerhet som vi äro blath de få nationer, som kunna påräkna att utfö en neutral röle, i händelse af brytningar mellde stora Europeiska makterna, eller någon dessa och förenta Staterna. Saken synes åtmi stone vara förtjent att tänka på; men nog fo dras för dess framgång, att man skall behand ön annorlunda än hittills, och tänka på att g va någon impuls ät dess handel. 1 samban med denna fråga, kan jag icke undgå att tän på en annan: huruvida det icke vore tid, a tänka på eu kolonisations-system, för de beg; förenade rikena: icke något som fordrade st beväpnad styrka, o. s. v. utan ett, som kun utföras med ringa kostnad och sedan grundas kolonisternas egna krafter, understödde af d sjöfart, sraktlart och transito-bandel, som kund uppstå, om kolonierna välberäknadt anlades, oc sålunda blefvo ständiga tillslyktsorter för den utländska orter sålunda sysselsatta delen af v handelsflotta. bet soresaller mig alltid, som vre ett sådant kolonisations-system nästan ett v kor för vår handelsfsorkofran i framtiden, of äfven för vår sjöferts uppmuntrande; ty att g hö ra intet, under det att andra nationer öppna sig rikedomskällor i så att säga andra verlda det kan väl icke gifva något igen. I ett såda system, men ock blott genom det, kunde isy nerhet den välbelägna vestindiska ön blifva md fördel intagen. Men ett sådant fordrar ock: a ministere, och en verksamt handlande minister Aj-aj! — —