Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1844, sida 2

tt jemföra det med, annat än erkebiskopens elsningstal till sitt stånd. Hur kan Herr Stuach våga att tala ur en sådan ton till dem, vilka dock otvilvelaktigt ega största rätt att ontrollera hans tillgöranden? — Det ser sanserligen ut, som han vore ganska säker på högre deskydd, hvarpå han dock kunde missräkna sig, huru han är Drottningens biktfar ). Hur kan an våga att neka redogörelse för dem, som svergått till katholska kyrkan, då det, enl. Svensk lag, som han dock lyder under, så länge han är i Sverge, likväl åligger hvarje pastor att göra reda för dem hvilka höra till bans församling? Hur kan han väga att tala om samvetsfrihet i den katholska kyrkan, då seklers rykande bål dock tala deremot? — Hur kan han våga förebrå Stockholms Konsistorium att katholiker öfvergått till evangeliska kyrkan? m. m. Dock, vi förmoda att Stockholms Konsistorium ej lär underlåta att allvarsamt utkräfva svar på dessa frågor, och äro rätt nyfikna att se utvecklingen deraf. Det enklaste tyckes vara alt aflägsna en föreståndare med sådana principer för en främmande bekännelse, heldst han helt och hållet tycks vilja undandraga sig all laglig upsigt. Det tycks också kunna vara nog med en katholsk prest i Stockholm, och, ehuru vi, som af noten kan synas, äro mest bojda för fullkomlig samvetsfrihet, då hvarje församling håller sig sin prest, utan annat sammanhang med staten, än det allmänna medborgerliga, så anse vi dock en lag böra strängt handhalvas, så länge den gäller. Ett motsatt bandlingssätt medför blott förakt för alla lagar, hvilket vore aldrasarligast i religiöst hänseende. Vi hoppas således ett kraftfullt handlingssätt af Stockholms Konsistorium i detta fall, beldst det visat det i mindre behöriga. Skada blott, att dess åtgärder nu kommit något sent. att det först bjuder till att lägga locket på brunnen, sedan barnet fallit deruti; dock, dess tid har troligen varit för mycket upptagen — med fritänkare, sådane, som Herr Ignell och andra, för att kunna sysselsätta sig med katholicismens sramkrypande. lmellertid är det väl att det en gång fått öppna ögon; ty båttre sent än aldrig, och vi hoppas, att det ej låter strö vigsand deruti af Herr Apostoliska Viskarien. — ——G—— 8 MW GCGCR.5j — — —— ——— — Se S To a in —