Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1844, sida 2

varter. sis Styckegods. att De tyska studenternes och prosessorernes beva ök så väl i Lund, hvarom vi nämde i N:o 97, pr om i Köpenhamn, har nu redan varit omtaia idt i så många tidningar, att vi anse det öfall erflödigt att här meddela detaljer deröfver. nc synnerhet hafva Skånska Correspondenten ochteh Berlingske Tidenden utförligt behandlat detta ämbc e. Tal och skälar hafva varit på det högsta fö atriotiska för Tyskland, Danmark och Sverge, m amt isynnerhet för vår Konung. Danska skå-ge ar proponerades i köpenhamn för Sverge och s h. svenska af en tysk Professor, för Danmark 0. h, v. Allt var lif och enighet i trots af dan-h karnes anti-germanism, i anledning af språk-y rågan i Schleswig, och en af professorerna gafss illkänna, att det som egentligen drifvit dety-iv ska gästerna till den skandinaviska resan, var, d att man vid en analys funnit, att tyska blof. det innehölle skandinaviska partiklar. — Vi fåss med hänseende till dessa närmare underrättel-lt ser, beriktiga vår förra uppgift, att de besöt kande voro från flera universiteter i Tyskland, f då de likväl endast voro från Greifswald; vilr hade dock vår underrättelse af ett ögonvittne ja från Lund, och troligen härleder sig detta miss11 tag derifrån, att de tyska studerande och pro-! l fessorerne ursprungligen varit från särskilda länder och universiteter i Tyskland, fastän nu alla boende i Greifswald. Vära reflektioner öfver detta interessanta besök stå i alla fall fast. Hvarför promenerar ryska flottan fram och tillbaka genom Sundet? — Denna fråga synes oss så väl Danska som Svenska regeringen halva skal att göra sina vänner, den ryska. — Har det också skett? — Vi tro ej; men att det skett i forntiden, det är säkert;ty den tiden tålte man ej, att en främmande flotta med 10, a 412000 man om bord, utan skäl kryssade kring ens kuster; nu, naturligtvis, är det si godt och väl och säkert och förtroligt, att man ej kan ha orsak att frukta någon coup de main, aldraminst för egna ständers tillgöranden i Wiborg och Stockholm, om de också aldrig så mycket skulle misshaga de östra tyrannerne och slafvarne, ehuru de t. o. m. kunde hafva någon grund att knyta ett nytt band i det nät, hvarmed de söka omspinna norden; då ett så vigtigt, som äktenskapsbandet mellan prinsessan Alexandra och den presumtive thronarlvingen i Danmark, genom döden, som så ofta gör streck genom de dödliges beräkningar, blifvit brutet. Dock, vi tala i sävitsko, det förstås; imellertid är det bättre, att, i detta hänseende, hafva sagt för mycket, än för litet, satt hafva varit före var, än efter snar, ehuru vi, till vårt lugnande, säga oss, att Rysssland nog behöfver siva trupper bättre i Tjerlkassien än någon annan städes. Der tycks vadra tillräckligt rum att begrafva dem alla, hvilket också bevisar hvad ett folk förmår, som är enigt, och huru litet det behölver frukta ässven den största öfvermakt. Imellertd torde Åden fråga, hvarmed vi börjat denna artikel, såtminstone ej kunna skada, och äfven vara en sjelfständig regering värdig, heldst om man ej I vill eller kan utskicka en motsvarande styrka, för alt observera hvad de värda vännerna egentligen föra i skölden, och i fall de verkligen skulle ha i sinnet att göra en visit, vara beE alt emottaga dem med varma servietter. Det torde också vara det säkraste att ialla afseenden, vara på sin vakt; ty ho vet, om svaret blefve så alldeles tillförlitligt, heldst om vännerne ämnat oss en angenäm osverraskning. Litet misstänkt ser detta framoch återseslanelde ut; det kan ingen neka. Hvad plan kan ZI det vara deri, att en så stor flotta först ligger tljänge och sqvalpar i Sundet, sedan går ut på ett par dar i Nordsjön, vi tro knappt stort öfjver Skagern, och sedan tillbaka till Sundet iIgen? En förklaring af denna gåta torde der I för ändå ej synas alldeles ur vägen, huru mye ket förtroende man för öfrigt också må ha till -I den kända ryska trosastheten. Den nya Norska unionsflaggan anse Norrmännen förfördelad derigenom att den, på WMedelhafs-eskadern, först fått hissas och hel Åsas i öppna sjön, i stället för på Cibraltars redd. iloch, eburu det, i det hela, är en småsak, så nskeri inträffad utan afsigt, och som visst ej för -tjente en sådan upphäfvelse, som isynnerhe norska Morgonbladet nu gör deraf, så borde ve derbörande dock vara försigtigare, då de vet: J huru ömtåliga Norrmännen äro om sin nationa Ilitet, äfven om man skulle betrakta denna öm tålighet drifven ända till svaghet; ty äfven svag heten bör man skona hos sina bröder, helds af man sjelf aldrig är utan. I Apostoliska vikarien, Herr Pastor Studach har, som man torde hafva observerat i Afton bladet, genom skrifvelse till Öfverståthållaren 1) besvarat Stockholms Consistorii påståenden mo AIAAAA. al dat nå att sätt fäankamlkliot vär