Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1844, sida 1

Riksdagsmän, endast Valmån, dem det åter tillkommer att solksombusen utse, och genom hvilka valgradationer man otrifvelakrigt kan förrän:a si åtminstone lika godt r:sultat, som den bestgende formens både gjelfakrifvenlust och direkta standsval för närvarande afläla. Dessa anmärkte bister i grnadlagsfär-lagets principer, äfvensom selaktigheten i detaljerne, maste utan mycken svärigher kunna affijelpas. i synnerhet under ett å vä-endtligen förenkladt riksdags-machineri, som förslaget före-krifrer. Gerna skulle jag hafva sett om grundläggarne af denna nya byggnad i af-eende på bildandet af åtminstone den delen at repre-entationen, som fatt namnet af 2:dra Kammare, gått mindre rationelt till. väga. och der bibehållit så mycket af de politiska elementer, som ingå uti nn varande representation, att desse kunnat i den nya bostaden igenfinna någon relik af sina anor, hvilken kunde bättre hafva förlikat dem med den tankan att der tillsammans inflytta under ett gemensamt tak: men då derta icke skett. och den förändring i denna, eller i nä-tan brilken syftning som helst, blir sannolikt på länge, snart sagdt, omöjlig att genomföra, så åter-tår endast till ledning för mitt beslut. att inom mig anställa en jemförelse emellan förslaget och gällande grundlagar. Första och hufvudsakligaste vilkoret för denna iemförelse blir, efter mitt förmevande, att se till hvilketdera som omsintar största mattet af rättvisa, till afgörande hvaraf man i de begge lazarnes grunddrag ieke behöfver länge leta för att finna hurn-om, på sätt ofran antydt är, förslaget till sig upptager alla individer, hvilka genom något materielt interesse äro vid fosterjorden fästade, medan beständldelarne af närvarande representation väsendtligen utgår från privilegier, undantagelagar, kast -indelning och mera sädant. — Till andra jematörelsegraden vilie jag räkna formernas beskaffenhet. Om tillförene tvekan hos mig ägt rum aft bidraga till utbyte af gällande Riksdagsordning emot andra former för årendernes behandling, får jag tillstå. att all viil adighet försvunnit, sedan jag i egenskap af representant kommit i tillfälle art här på nåra hall be-kåla detta ändlösa och kostsamma debatterande på fyra serskildta rum; denna besynnerliga utskottsbildning. denna onaturliga ocli högst -kadliga sammansältning af fullmäksig-kap och styrelse ofver Rikets Ständerverk, der stånd och politiska meningar skola inskjuta-, oberoende af duglighet och speciella kunskaper för ändamålet. denna splittring, som ställer den ena medborgaren fiendtligt emot den andra. Allt detta jemte mycket inera af samma art, som för sosterlandsvännen är sorgligt att veta, har bringat mig till den innerliga öfrertygelse. att nästan hvilken representatious-förändring som helst skulle vara välgörande och bättre bereda allmänt väl, än den nuvarande representationen, l ing anser de enklare sorn Nya gru ssförslaget kunna i betydlig u Pen uti detta förslag afsedda närmare irdes boröri ing på kenne rum omellan solkets ombud, valda efter ingen annan måttstock. än förtroendels lens, skulle ofelbart afnöta d: 5 hög stridigheter, återsora lörsonliehet och öfversecnde och Sammanjenua de olika na, all ocgennyttigt draga till ett gemens al, i stället för alt inan nu snarare kan bet en ödels nyckfulla lek, om det någongång nder, att de skingrade krafterna lyckas att rr partiernas irrgångar gemensamt leda sig from tiil allmänna bästa? Då jag således nu går att på anförde skäl gifva min röst ät det hvilande förslaget, skulle det hafva varit mig ljuft att kunna göra det med den vissheten, att ell älskadt fädernoslaud också il denna dag fålt räkna en ny period för sitt 10presentativa skick; men då allmänt kända förl: ållanden betaga soslerlandsvännen della hopp så återstår för mig blott den varma önskan, att den stora grundsats, som blifvit nedlagd i detta förslag, matte alllmer och mer slå rot och vexa i olboss lrjertan, för att en dag bära frukt i en sårhällrad representalion för vårt fosterland. Sveriges söner hafva alltsör länge spillt sina krafter på en form, som under närvarande Ju Hurförhällanden icke mera är i stånd att föra samhället framåt. Vilkoret för vårt sjeifbestånd såsom folk och för utvecklingen af de icke ringa bäclpmedel. försynen nedlagt i värt lands sköte, är en representationsrefornu, som gör slut på det fyrkamriga splitet, förenar våra krafter, och gör det möjligt för OSS all hålla lika steg med det öfriga Europas civilisation. Hälle den dag ej oh 3 länge dröja alt randas, då såde landets vänner så glä idja sig och Tyckönska hvarandra att se deta stora mål uppnzo