Krona, och att delas i 100 styfver, lika litet som den nu föreslagna till det dubbla, gjorde MM — — 1 — — — — ——— — —— —— —— —-UrL— ände de väsendtliga och obestridliga sördelar-— de af decimalsystemet, hvad lätthet och enkelhet V: alla liqvider beträffade; men hade dock, mot itagandet deraf, den, lindrigast sagdt, mindro eclosadei invi andningen, att, med högst få undang, hela Svenska nationen ännu vore obekant ned detta system. — Iläremot anmärkte vi, hvad som ock genast faller i ögonen, att nationen ultid busvudsakligen skulle förblitva obekant med letta system, så länge det sör densamma är af öga eller ingen anvåndbarhet, äfvensom alt, H. er all anledning, den af Utskottet befarade olägenheten ieke vore så synnerligen att srukta. Man bör nämligen väl kunna antaga, att hvad som med lätthet och enkelhet låter sig verkställa, äfven med lätthet kan fattas och begripas, och så mycket snarare i detta fall, som vårt räknesätt, sådant det i 12:te årbundradet af Åraberne infördes, just grundar sig på decimaler, i det vi, sannolikt efter antalet. af fingrarne på båda händerne, räkna från 4 till 40, hvllket sednare tal der före ock kallas grundtal (basis). Hade Utskottet och de värde dokanninnde motionärerne blott erinrat sig detta enkla saktum, så hade nog från det förras sida invändningen och från de sednares sida förslaget om delningen i 48 och 4 uteblifvit. Man hade då kommit, att i närmare öfvervägande halva tagit Friherre Wredes vid sista Riksdag gjorda, högst förtjenstfulla, motion om mynt-enhetens bestämmande till halften af den föreslagna, eller till 1, R:dr Z 24 sk. R:gd, hvilken myni-enhet, föreslagen, om vi annars minnas rätt, att kallas någon den ringaste rubbning uti nu existerande myntförhållanden, men deremot, framför denne sednare, hade ostridigt stora fördelar. Dessa voro: 1) att denna mynt-enhet 12 Rdr R:gd— vore läg, hvilket, såsom allmänt er kändt, alltid är en icke ringa fördel; 2) att den följaktligen blott behöfde en underafdelning, i 100 styfver, af hvilka En bade lika värde (—124:del) med föreslagna 192:dels Riksdalern Z 14 sk. R:gd, också allmänligen styfver kallad, med hvilken den således, i fråga om ända till 44, kan sägas vara lika; 3) att den icke föranledde ringaste rubbning i vår Banks fundation, eller vår penningesot — myntsystem — i ty att, då Riksdalern R:gd är den, som uteslutande begagnas i den allmänna mindre och, till en stor del, älven i den större rörelsen, äfvensom vid bokoch räknings-föring, den, såsom varande hälften af R:drn, och tredjedelen af Riksdalern B:co,icke skulle förorsaka den ringaste svårighet i liqvider enskilte emellan, lika litet som vid beräkningar: och vid liqvider af Statens inkomster och utgister, då reduktionen af det gamla myntet till det nya, eller jemförelsen dem emellan, vore ytterst lält, äfven för den inskränktare fattningslörmågan; — hvilket allt bevisar sig deraf, att 1 R:dr Specie 8 Kronor. 1 R:dr Banko 2 3 å R:dr R:gd — sk., 12 sk., 1å sk. h:ga — 1. 2 V4 Krona, he 25, 50 75 slysver. 1 sk — 4; 1!V; sk. 2 5; 112 sk. 6; 13)4 Sk. 7 styfver, eller tvärlom, 0. s. v. Det enda stadgande, som behöldes, vore, atth: mindre än hel styfver, i fråga om liqvider och summors utföring i bok och räkning, aldrig vidi, . något tillfälle, och således hvarken emellan enskilte, eller i Kronans räkenskaper, finge komma i beräkning. Vid reduktion af det gamla myntet till det nya, äfvensom vid dettas sammanläggning eller delning, skulle följaktligen hvad som understege 12 styfver uteslutas, men hva som belöpte sig dertill och deröfver beräkna för full styfver. Det behöfver väl icke anmär kas, att en hvar dock vore oförbindrad att be gära för sin vara, t. ex. 114, 112, 124 styfver 0. s. v., och således, t. ex. för 4 Franc: 4 k:a asl(, ( 58, 25), 58g ( 58, 375), 5812 — 58, 5), 5834 (— 38, 75), o. s. v. Bok och räkning skulle föras i krona ocl styfver, likasom Kronans och Bankens räkenska per, liktidigt bvarmed, såväl i författningar, aftal och skuldsedlar, som i alla handlingar, a hvad slag som helst, de gamla benämningarne: Specie, Banco och Riksgäld, borde försvinna; men i fråga om enhetens underaldelninå i mynt, kunde Kronan delas i 10:delar, kallade t. ex. mark, och marken i 40 styfver, eller syrkar. Man bade då enheten fullt systematiskt afdelad, eller i 40:deoch och 400:de-delar, så att i K:a — 10 m:k, 4 m:k — 40 stylver. eller fyr kar. Men, icke nog med dessa nu anförde fördelar af 12 Riksdalern R:gd, antagen såsor mynt-enhet; en högst betydlig fördel återstår att visa, nämligen den, att alla nu gängse myntsorter, i koppar, sedlar och sillver, skulle, me ofvan löreslazna sladgande, utan rinhasle olå genhet, kunna sortsarande begagnas jemte de nya myntet, tills detta kunde hinna ersätta de gamla. Sålunda blelve: af koppar: 2 rst. B:co ( 3 rst. Rgd sk. , 1 styfver !l, sk. Rgd såkallal 2 2 styfver) 2 , MN 1 Al Fr an 7 3 22 A A