Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1844, sida 2

vitad, C111164 11.1 YVII 110119 101dldBP, 1 40 DK., ch skillingen åter i 4 styfver, men, om decinalsystem skulle antagas, att Riksdalern delades å 100 tvåstyfrar, eller 200 styfrar, då kopaf armyntet kunde fördelas i bela, dubbla och tre-Y ubbla tvåstyfrar. — II:r Ilallenborg åberopade S54 års Ständers anhållan om myntenhetens jrändring, och anhöll, att benämningen måtte lilva kurant, i stället för Riksdaler. — Ingen k motionärerne (af hvilka H:r Lefrn lärer vara ör decimalsytemets införande) tyckes dock hafva rån alla sidor skärskådat och genomtänkt det mne, hvarom de motionerat. Nuvarande förhållanden i myntväsendet påkala onekligen högt bestämmandet af en enda nyntenhet — vi kunna nemligen sägas nu äga re myntenheter, Rikskdaler silfver (specie) bano och riksgäld. En förändring häruti borde åledes snarligen ske. bet är dock angeläget tt dervid tillse, det förändringen blir tidsenig och verkställd med alla de fördelar, som ör tillsället erbjuda sig. Således, då, för ner än 20 år sedan, K. M:jt och R. St. genensamt erkänt behofvet af en förändring i Rikels mått, mål och vigt till decimaler, och ilven då beslutat denna förändring, ehuru den sedan icke kommit att äga rum, vore det dels utt motarbeta verkställigheten af detta beslut, ifvensom hvarje annan förändring i samma syftning, dels ock att göra den ej blott ändamålsös, utan äfven skadlig, om nu, vid antagandet af en ny myntenhet, dess delning stadgades i 48 och 4. För den blott någorlunda ! praktiske mannen är det nämligen klart, att, om den blifvande myntenhetens delning i 48 skall bibehållas, bör ingen förändring ske i målt, mål och vigt till decimaler, utan dessas delning förblifva sådan, som den för närvarande är. Det skulle icke lemna ringaste fördel, utan tvertom förorsaka mycken oreda och svårighet, om mått, mål och vigt förändrades till decimaler, då myntenheten vore delad i 48 och 4. Deremot vunnes alltid någon fördel, om ST delades i decimaler, men mått, mål och vigt bibehölle sina närvarande underafdelningar, ätminstone tills tid och gynnande omständigheter medgåfve äfven deras förändring till decimaler. I sådant fall behöfde dock Trågan om denna förändring ytterligare behandlas och, närmare än hittills skett, utredas af en kommite af både vetenskaplige och praktiskt erfarne män; ty, ehuru förslaget är — och detta gilla vi fullkomligt — att de gamla enheterne skulle bibehållas, nämligen: half-alnen, eller foten, för måtlet, kannan för målet af torra och våta varor, samt L:det v. v. för vigten, så är dock den föreslagna och äfven väl antagna, ehuru till verkställighet ännu icke komna, förändringen häri mera ingripande i en mängd af förhållanden, och erfordrar ojemförligt större kostnader, än myntenhetens reglering — kostnader af millioner —; hvadan den ock då väl behöfver en närmare undersökning och bearbetning, än hittills skett. Vi hänvisa i detta afseende till en i Linköping, år 4828 hos Axel Petr utkommen skrift, med titel: Några olägenheter, som inträffa vid antagandet af den föreslagna förändringen med Nuets Mått, Mål och Vigt, antecknade af .. .t..d. livad åter beträffar den föreslagna myntenhetens, Riksdalerns, delning i decimaler, kan det icke undfalla den mera uppmärksamme, att denna enhet är för stor för delning i 400:dedelar, i jemförelse med en del vårt lands förhållanden och varuvärden; och, då man bör undvika 100:de-delens af enhetens halfdelning, bör man äfven söka en lägre myntenhet. En sådan ligger också mera nära till hands, än man synes hafva förmodat. Vi skola här nedan söka bjuda skäl för detta vårt påstående. Under förra Riksdagen, 1840—41, då fråga om myntenhelens bestämmande lörevar och äfven slutligen i trenne Stånd, hos Prester, Borgare och Bönder, antogs, med Riksdalern Rgd till enhet, delad i 48 och 4, skärskädade vi, i anledning deraf, denna fråga 1 2:ne numror af en af denna Tidnings föregångare. Vi sästade då uppmärksamheten på fördelarne af decimalsystemets införande och på vigten deraf, större, än man i allmänhet vid första påseendet föreställer sig, såsom i hög grad inverkande på lättheten, trefnaden och behaget i bandel och köpenskap samt i öfrigt i affärsförhällanden medborgare emellan, oberäknadt, att en riktig uppfattning af förändringen till decimaler i myntet, äfvensom i mått, mål och vigt när denna sednare äfven en gång kunde ske, skulle, med hänseende åtminstone dertill, sätta oss i paralell med de andra nationer, hvilka, mer eller mindre fullständigt, tillegnat sig fördelarne af detta system. Vi skola således nu återkomma till det hufvudsakligaste af hvad vi då hade att anmärka. Det Utskott, hvilket vid nyssbemälte Riksdag hade att behandla det ifrågavarande ärendet, er4 Ofvanstående artikel kom oss redan för Öfver en vecka sedan tillhanda, ehuru vi ej, förrän nu, kunnat bereda en plats för densamma i sin helhet. Den af——————————cccccccccc —e— K ——— ——— nn AS