Ä 1, sk. Rgd) och den nya är 1924:del ( 8 . Rgd), så kunde, i förenämnde afseenden, i ga om, från och med 4 styfver, till huru är summa som helst i det nya myntet, skillIden aldrig blifva större, än från gg dels I tt(,,.:dels, och från 1(g:dels till 12 slyfver Tila rst. Red), och således ingen annan än desi delar och de, som i öfrigt ligga emellan den nsta och den slörsta (1 lok: dels och 172). Detvisar sig af det redan anförda. Det är att förmoda, ja, det är säkert, att, lisom Allmoge och menige man ännu begagna gamla benämningarne på mynt, som numera e finnas, t. ex. plåt, daler, mark och styfr, såsom numera allmännast gängse, olika uti fka provinser, och som de nu mycket väl veta reducera, plåten i 46 sk., dalern i 8 sk., kkon i 2 sk. och styfvern i uu sk., allt Red; I skulle de äfven framgent, efter antagandet af k seslagna nya mynt-enhet, tbegagna icle allenast 380 gamla benämningar, men äfven dem af isdaler och skilling R:gt, såsom de nu i all2 ———————— — ———— FA — A — — — — Anna mindre rörelsen ålven kurante benämdkngar. De skulle ock älvenväl veta att reduir a alla dessa gamla benämningar i nya mynIR och att jemföra dem dermed, och således: välåten ( 16 sk. R:gd) I 2, Krona, eller 112 plåt WH Krona; palern ( 8 sk. dito) 1 !(; , eller 3 daler SM Krona; ustäarken 2 sk. dito, eller 8 såkallade styfver) i nya) styfver; tyfvern (den gamle, såkallade, 1. sk. Rgd) i TT y) styfver, o. 5. v. Den nya mynt-enheten, jemförd med utländmpyntsorler, i fråga om kurs, skulle icke ler möta ringaste svårighet. Vi behölva inexempel härför anföra. i tro oss nu ha visat de många fördelar, in, utan den ringaste olägenhet, kunde vinaf att antaga 12 Riksdalern Rgd till myntet, delad i 400 delar, eller, såsom vi anse lre och redan äfven antydt, i 10:de-delar, med erafdelning deraf åter af 40, kallade mark slyfver, eller fyrkar. Vi ha icke velat underlåta, att, efter vår rinI förmåga, medelst framställning af dessa våra Heter i omnet, söka förekomma sortsarandet af barbari, som råder i vårt myntväsende och i obetydlig mån skulle aflijelpas genom den tionerade förändringen af Riksdalern R:gd till het, delad i 48 och 4. — Sjelfva China har mynt och sin vigt i decimaler, nämligen: Tael — 10 Mas — 100 Candariner 1, 000 Cash; Picul 2Z 100 Catti, 0. S. v. i vigten. Det utgör en i sanning sorglig och nedslåentanke, att, då fråga nu är om reform i en viglig omständighet som i landets mynt, hvilmedtager stora kostnader och, af flera skäl, se, utan mellanrum af linga tider, låter sig göra, denna reform skulle blifva af alls fördel, men, såsom vi redan antydt, klaren förhindra all tanke på en förändring tt, mål och vigt till decimaler. — I den nare isynnerhet råder måhända en ännu rre förbistring, än i myntväsendet, då vi ha e mindre än fem, sex olika vigter. luru vigtig K. M:t och förra Ständer ansett förändring äfven i mått, mål och vigt, kan önjas deraf, att, redan den 40 Januari 4824, M:t till Dess Vetenskaps-akademi aflät Nåzt bref om en sådan tillämnad förändring, , mot slutet af 4826, från Kongl. Tryciet utkommo: Underdånigt Förslag: 1:o Till Kongl. Maj:ts Allmänna Nådiga Stadom Rikets mått, mål och vigt; 2.0 Till Kongl. Maj: ts Nådiga Förordning om ad vid verkställigheten af den nya sladgan mått, mål och vigt iakttagas borde; ilka förslag, på det allmänheten målle komi tillfälle att om dem erhålla en fullstänkännedom, skulle på lämpligt sält kringemsridas; hvadan ock, i några de årens Almackor, utdrag ur dem infördes. Vi ha redan anmärkt, och upprepa det ännu gång, att frågan om förändringen af mått, ål och vigt beböfver, af redan anförde skäl, ytterligare närmare undersökning och beartning af en kommitå af både vetenskaplige och aktiskt erfarne män. Man hade dervid nån ledning af de, vid de gamla förslagen, dan gjorda anmärkningar, såsom man likaleäasts skulle få af de ytterligare, som, i sådan indelse, nog icke uteblefve. — Vi föreslå alt St. vid innevarande Riksmöte mätte utsätett uppmuntrande pris åt den, som, inom s föreskrifven tid, till förenämnde Kommitö komme med bästa förslaget till förändringen, asler ock att Rikets Ständer hos K. Maj:t i Askningsväg i underdånighet anhölle om utammttande af ett sådant pris. Vi för vår del skulle icke underlåta, att, på samma väg som Au, gå tillhanda med de anmärkningar och ulpplysningar, som ämnets öfvervägande hos oss hledan föranledt och, vid en ytterligare begrunding deraf, kunde vidare föranleda. Denha anelägenhet borde dock icke hindra myntenhelens estämmande, ju förr dess hellre. Skulle den nfiagas i enlighet med vårt förslag, skola vi L.-:e be ee 8