Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1844, sida 1

Article Image
da, förslag till förbättringar i vår sjatssörvaltning och andra nationella angelågenheter blisvit a den förra Regeringen förkastade. be utgingo nemligen från folket, och kunde följakteligen icke, utan stor obehaglighet för honungen och hans Råd antagas — Låtom oss nagat närmare, och i sträng öfverenskoramelse med den af Svenska Minerva uppställda normen, utveckla och tillämpa hennes och hennes ankängares i den lorvarade låra! Fa se, till hvilka resultater vi slutligen komma. Svenska Minerva uppställer i sitt här ofvan citerade resonuoment följande regel: Då en Regent, vare sig i hvilket fall som helst, fattat ett godt beslut, sä kan han icke, utan att gifva sig utseende af att följa en yttre impuls honom om just samma sak, i hvilken detta beslut blifvit saltadt. Nu vill jag antaga, att en Regent, t. ex. li. Maj:t Konung Oscar I, hade varit nog högsinnad att inom sig besluta: 4) Att medverka till, att hans undersåtare erhölle ett annat och med tidens fordringar mera öfverensstämmande representationssätt; 2) Att, på geundlagsenlig väg, assäga sig sitt absoluta veto, sisom görande vår statsförfattning till nästan blott en konstitution på papperet; 5) Att till antagande af Rikets Ständer framlägga en lag, som gjorde hans rådsifvare fullt ansvarige sor deras handlingar inom konseljen : 4) Att strängt följa Regeringssormens föreskrift, alt vid alla befordringar endast göra afseende på de sökandes förtjenst, men icke på deras börd, eller hvilka andra enskilta rekommendationer de måjligtvis kunna hafva; 5) Aut lika strängt följa den i samma sundamental-lag stadgade föreskrift, att Rätt och Sanning styrka, vrångvisa och orätt hindra och förhbjuda?; 6) Att sälla en gräns för vissa kapitalisters begär, att, genom upprättande af s. k privatbankar, rikta sig på den stora Allmänhetens bekostnad, bidraga till lyxens spridande i landet och dess innevånares sordjupande i bottenlösa skulder; 7) Att eifva oss bättre, förnustsenligare, vinglerierna mera hämmande kreditlagar, än dem vi nu hasva; och derigenom förlora i aktning, verkställa detsamma, i händelse någon af folket, t. ex. nagot dess ombud, händelsevis skulle räka att erinra statens medel blifva en föresyn för sina efterträdare; 9) Att, så mycket möjligt vore, sjelf taga kännedom om sitt lands angelägenheter, befordra det ändamalsenliga och afhjelpa det bristfälliga i 8) Att i sparsamhet och klok hushållning med dess institutioner, gynna de sköna konsterna, skydda vetenskaperna, uppmuntra näringarne, — med ett ord: befrämja upplysningens framsteg i alla möjliga rigtningar af samhällslifvet. 40) Att gifva väckelse åt nationalandan, på ett sätt, som stode i fullkomlig harmoni, icke allenast med sjelfva det egendomliga i folklynnet, utan äfven med tidens kraf och den sörståndsodling, nationen kunde anses innehalva, 0. s. v. Alla dessa och oändligt många andra, dylika, samhållsgagneliga beslut kunde Konung OSCAR inom sig hafva fattat; men enligt Minervas regel är det nu föga hopp om, att de, utan chikan för llögstdensamme, lata sig verkställa, dels derföre, att ban af tidningarne blifvit uppmärksamgjord på nödvändigheten af mycket af det här osvan uppräknade, och dels derföre, att det olyckligtvis kan falla någon solkrepresentant in alt begära, det man för H. M:t på nägot lämplist sätt framställer de utomordentliga fördelar, som landet skulle skörda af dessa och dylika, af honom vidtagna, reformer. — Man skulle i konsequent utveckling af oftabemälte vår Svenska Minervas lärosats kunna komma ända derhän, alt II. M. Konungen, för att icke eftergifva något.af sin höghet, eller synas adoptera andras meningar, borde blifva en tyrann, ep gudsförInekare, en det 49:de århundradets Nero; ty det låter ganska väl tänka sig, att alla de goda planer, som slumra i Hans själ, äfven kunna slum Ira hos folket; men hos det först vakna och få Tröst, och då hade ju Konungen icke annat än fselaka och tyranniska planer att utgrunda oci sverkställa!!! Men nog härom. ki — bet är eget nog att se, huru de konservative förstå, alt i de s. k. färglösa tidningar: ne få insmugglade sina anathamer mot det til i lafgörande hvilande representationsförslaget, hvil -lka sedan uti Svenska Biet och ber tIKonstitutionelle upptagas såsom fullgil slidga oninionsvttringar från de orter. inom hvil

14 augusti 1844, sida 1

Thumbnail