Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1844, sida 2

Något för Åe Historiske att behbjeria. Det är en af hela verlden känd sak, alt franka adeln och franska prelaterna (liksom många lylika på andra ställen) icke sägo eller ville se sitt sädernesland i annat än sina privilegier samt zenom dessa sina privilegiers srenetiska lörlöklande vållade franska revolutionen, som, tillsolje af presterskapets motsträfvighet, börjades mot detta dermed, att kyrkogodsen förklarades för statens egendom, hvilken skulle, sedan kyrkans och presterskapets behof vore fyllda och försäkrade, användas till öfriga för staten nödvändiga ändamål. De 155 biskopsstiften inskränktes till det ännu mycket stora antalet af 85. Biskoparne skulle, liksom Kyrkoherdarne, väljas af folket och sedermera aflägga ed: dcatt, med sorgfällighet vaka osver församlingarnes religiositet och sedlighet, vara nationen, lagarne och konungen trogne samt, med alla krafter, upprätthålla den af nationalförsamlingen och konungen antagna konstitutionen. benna ed blef en stötesten för många; de uppblåste prelaterna och många andra prester vägrade att aflägga denna ed. — Som detta vågrande ansågs lika med afsärelse från deras embeten, verkstäldes genast nya val af biskopar. De prester, som icke af haet eden (les prätres insermentes et refractaires bildade nu en stark opposition mot det republi skansta Frankrike, och de tillstälde jemte adels männen det borgerliga kriget i Vendee. De in bilske och högfärdige prelaterna emigrerade — liksom adelsmännen — och öfversände, isynner het från England, sina bannlysningar och incen diära skrifter emot dem, som fogat sig efter dei nya ordningen. National-konventet, bäröfver upp bragt, besvarade dessa angrepp med den hälti gaste förföljelse; den 2 och 3 Sept. 4792 afrät tades, vid och inom de parisiska fängelserna flera hundrade af de refraktära och motsträfvig preslerna. Carrier lät i Nantes, endast på e dag, dränka 58 prester. Revolutionstribunale sökte att utrota dem från republikens område och en lag utkom, som dömde dem alla till d portation. — Ilvem var första orsaken till all dessa rysligheter? —