Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1844, sida 1

rättelse, en hjertskakande förklaring spel var ej drifvet med henne, hvilka I fulländat sitt verk till mötes och sade: med hvilken han vid afskedet tilltalade henne: klockan tio skall du höra mer från mig. I Klockan hade ännu icke följande dagen förkunnat denna timma, då Rosette lik en vansinnig i fullkomlig själs frånvaro lutade sig ned mot bordet från hvilket Theodors sförlosningsring en gång blickade emot henne. Alven var skomakaren nyligen gången från henne elter att hafva gifvit henne en fruktansvärd underlIivilket söljder hade icke hennes låttsinnighet haft! Då dånade! ändtligen från tornklockan de första slagen, som tillkännagåsvo början af den utfästa timman. Rosette flög förskräckt upp ur sin smärtas drömmar och hennes bleka läppar stammade: ban har hållit ord den förskräcklige, ännu innan timman, som han bestämt, har slagit, har han och för alltid iillintetgjort mig och min lefnads lycka. Men nu var ej tillfälle att klaga och gråta, pligter kallade henne till hennes matmoder. Dock när hon var väl kommen till gången i slottshvalfvet, trädde henne den gamle tjenaren Fru friherrinnan låter säga henne, att Fröken ej vidare behöfver hennes tjenst, hon måste tills vidare afgörande blifva qvar i sin kammare. Med nedsänkt blick, utan att våga ett svar, vände den nedslagna tillbaka. Långsamt gick timma efter timma; maten blef uppburen på kammaren till henne och orörd om en stund återtagen; straxt derpå trädde kammartjenaren 8 åter in, räckte henne hela årslönen och sade;