Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1844, sida 2

blott på s. m. endstjenst och på e. m. roade rupperna sig i sina läger, med lekar, o. s. v. eremot hölls sistl. lördag en revy af Konungen med samtlige trupperna i lägret och gardesregementerna, hvarefter de alla defilerade för Hans Majestät. I slutet af veckan lära de egentliga fältofningarne komma att börja, och då torde det väl äfven hafva visat sig om de nu försökta nya handgrepp och rörelser äro så ändamalsenlige, som de efter teoretiska grunder synas böra vara. I sådant fall har armeen att snart förvänta ett nytt exercice-reglemente för Infanteriet. Med hvarje post ifrån landsorten finner man här hoppet ökas att de valda Stånden skola biträda Representations-resormen. ben i dag hitkomna underrättelsen om valet i Götbeborgs stad har väckt stor sensation, ty det anses såsom den kraftigaste af alla ännu gjorda opinionsyttringar för densamma. En hop andra val, i städer och på landet, hafva äfven ulvisat, att opinionen är fast och beslutsam, och det är numera icke tvif velaktigt, att nationen står färdig till att med allmänna rösten yrka på ett snart afgörande a hennes lifs-angelägenhet. Det kommer snart at lita sig förmärkas, huru ingripande reformsaker är, i nästan alla andra sambällssråägor. Des motståndare visa sig just derföre så angelägna att söka afleda frågan och att inbilla oss, att an dra ämnen, finans-, penningoch kredit-väsende ekonomisk lagstiftning, o. s. v., böra blifva huf vudsak för Regerings och Ständers samverkan men de skola med sörvåning finna, att just d de skola nu snart börja att handlägga sakerna Ståndsväsendet, dess form eller rättare oformlig heter, samt alla de spliurade interessen det för stenat, kommer att visa sig oförenligt med all de förbättringar i dessa delar af samhällslifvet som tiden fordrar och upplysningen angifver Regeringen har säkert redan, under den n skeende sörberedningen af sina propositioner mer än en gång funnit sig stöta emot hindre af sjelsva ständs-andan och dess former, läng: ner i samhälls-institutionerna, och snart ska den sjelf tvingas al nödvändigheten, att önska e allmån anda och efter den lämpade former, fc att kunna uträtta något for samhället och sje vinna den kraft och fasthet, utan hvilka de eget bestand städse blifver osäkert och otillfred ställande. Men mera härom härnäst: u x