Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1844, sida 1

och säg på asfstånd ett stort skepp kryssa mot: wusten tilll a ellvad angår mig ert stora skepp? ropade Blawerpoult förargad. aAr det hela er vigtiga nyhet24 i CÅCk! hör på vidare. Skeppet kom närmare och Jag kunde på dess höga master och skansar se alt det var ett krigsskepp, som förle en stor engelsk flagga. bet satte ut en båt full med folk, som försvann bakom klipporna. Godt, tänkte jag, det kunde de väghalsarne gerna väntat med tills de ankrat i Whitehaven, och så skyndade jag mig derifrån. a alag skulle varit er mycket förbunden, Iir Ralf Sorton, om ni sedan begilvit er direkte hema, sade Blawerpoult sorsmådligt. eJag hade ännu mycket att uträttac, svarade Ralf förlägen, coch så kom det sig, att jag eick här förbi litet senare. Med förundran tick jag då se 5 karlar, matroser efter hvad jag kunde tycka, stå här vid fönstret och lyssna. las smög mig närmare och hörde dem ölverlunga med hvarandra; derpå gingo de vidare. a blaverponlt reste sig upp. Ilans gråa ögon isköto yredeblixtrar och plötsligen hötte han med nåsven at den nykomne och utbrast: alli Rkalf Sorton, hvar och en sopar rent för sin dörr och bekymrar siz icke om grannens. Ni ma ha hört och sett hvad ni vill; jag märket nog era knep. Ni vill intränga i mia hus oci (korsa mina planer, men ni skall få vara vittne till huru jag haller mitt ord. Här är Hen Willby från Whitehaven, en bra, hederlig karl llom friar till min Molly. Jlan har mitt ord