Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1844, sida 1

att sjelf slita det onda som dessa olyckligaStor skam är det för er, sisom engländare, att icke inse hvilken nesa ert sådernesland adrager sig genom ett dylikt behandlingssätt. i Försvara ni dem bäst ni sitlera, ropade Willby, adet bruka alla oroliga hufvuden au) tora, och ni tyckes mig vara en synnerlig vän till rebellerna. Men det synes godt hyad det: är för ett pack ur de just i dag ankomna notiserna. Deras congress, som deras mordoch brandcomplott kallas, bar tagit en beryktad sjörolvare, ett blodigt monster i sin tjenst. Han isvärmar nu omkring med sina röfvareskepp, sänker alla nationers gods och manskap, bränner, plundrar och mördar allt hvad han öfverskemion kan. Nu, Herre, huru vill pi försvara ett sådant försarande?e allvar och en försvarar sig så godt han kana, sade denne. aMen en sjöröfvare är på längt hår icke så elak, som de civiliserade förfinade engländarne, sönerna till era Lorder och llerrar, de ädla åtiteläggarue af er aristokrati, hvilka commendera era sregatter och skepp och sargare än sjörösvare plundra och häria, mörda ID bränna. Ilade ni sett, huru det gick till i Wvoming, huru der gamla Englands söner petsade barnen på deras bajonetter, först skänmed och sedan mördade qvinnorna, och i kapp med deras barbariska bundsförvandter, de röda Indianerna, scalperade, rosvade, och besin. go de omenskligaste grymheter, tror jag till er ära, ni skulle föra ett annat spräk. a ellar ni då sett det ?4 frågade Köpmannen Ulspottskt.