Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1844, sida 1

förryckt, lika oförklarligt som magien, utan att vara lika romaneskt, tungfotadt som läng divisionsräkning, utan att äga dess enkelhet. Det bar delat misscredit med de inconvertibla statspapperen, hvaraf det någon gång bestär. Det är ej nog att säga, alt ämnet ej är omtyckt eller att det är fruktadt, nej, man tror alls icke på dess tillvaro, man betraktar hela saken som en skugga, en theori eller en hoax, som ingen någonsin har förklarat eller någonsin vill förklara, och som ingen behöfver besvära sig med att förstå. Aldrig gafs det likväl en mera origtig tanke. Uti handelns lopp och vändningar — (och circulationsmedlet utgör en del af den) — kan hvem som det åstundar varseblisva samma omvexlande majestät, som så tydligt igensinnes i staternas politiska bisloria eller i den yttre naturens phenomener. ben likartade verkan af stora lagar, hvilka sträcka sig till de alldraminsta resultater, och tvärtom äter sammanslytandet af obetydliga facta till ett stort och likartadt helt; den skarpsinnighet och den ihärdighet, som allt mer och mer förenkla de operationer, hvarigenom verldstrasiken drisves; det förträffliga ordnande system, som denna skarpsinnighet alstrat och ännu dagligen sullkomnar; allt: detta — man måste i sanning tillstå det — är interessant icke endast för köpmannen, för mäklaren , för bankiren eller sabriksidkaren, utan för hvilken tänkande det än vara må som anser det löna mödan att tillegna sig nägra idter — (visserligen, något sammansatte, det medges) — hvilka utgöra grundvalen för det, som kan kallas dagens mercantila philosophi. Sir Robert Peels reform, är påtagligt baserad på hvad några författare kalla metalliska systemet.? Han och de auctoriteter han följer, innefattande de fleste af dem, hvilkas opinion är värd att ägas, säga oss, alt vårt circulalionsmedel måste utgöras antingen af guld eller af papper, som är så godt som guld. Iläraf följer, snart sagdt nödvändigt, att rätta vägen att tillskynda vårt papper detta värde, är att göra det enformigt och i stånd att ofördröjligt förvandlas i guld. Men då uppstår frågan: huru skall full säkerhet för denna förvandling kunna ernäs? bet är icke gjordt med Parlamentets blotta maktspråk. Att förordna, det engelska Banken skall vara ovillkorligt förpliktad, att för en viss tryckt papperslapp utgifva en viss vigt af myntadt guld, må vara ganska rigtigt, men tjenar icke ens till att bevara samma Bank ifrån att bli bankrutt. Om Directeurerne icke ha skatten i sina kistor, uppkommer den ej i verkligheten genom Öfveroch Underhusets bud. Vi böra ej allenast besalla, utan ock tillvägabringa. Vi böra ej allenast begära guld, ej allenast ålägga banken att framskaffa det, utan vi måste ock utsfundera, huru det kan fås, och — sedan vi fått det, huru det kan bibehållas. be ädla metallerna rulla icke på slump verlden ikring. beras lopp är re gleradt genom lagar, lika säkra som sjelfva det planetariska systemets. Der, hvarest en marknad för dem finnes, dit gå de. Der de stå högst i värde, dit föras de fortast. Der varor fås för godt köp, eller der räntan är hög, dit flödar ock guldet ofelbart. Der, hvarest priser