Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1844, sida 1

med nog: camarilla-styrelsens kreatur tröttnade aldrig att i synnerhet under det sistförflutna decenniet med alla möjliga vapen anfalla hvarocken, som vågade höja sin röst för folkets och fribetens sak, ja, tillockmed medborgares blod måste flyta för att ur jorden kunna ropa mot denna styrelse. . Men Sverige har hunnit upplefva dem åtcorzde Vers, och en ov epok har inträtt, — hsarken för Illida eller för seut — vi säga så, emedan vi tro, alt ett evigt förnuft genomgår och leder verldshändelserna öfverallt och allestädes. Svenska folkets öfvertlygelse har mognat till ett klarare medvetande om sin egen värdighet, om sina rättigheters helgd. Det under de sista 30 ären uppvuxna slägtet har ur den nu allmänneliga verldsåskåduingen insupit den tron, att folkets allmänvordna, samfällda vilja är de jure konung, och alt hvarje annan konungamakt är blott faktisk. Och med det under de sista decennierna uppvuxna, mognade släctet och folkmedvetandet, bar också dess nuvarande Konung vuxit upp och i mognat. an lika väl som de män, hvilka framstå och fordra tidsenliga reformer, är ett barn af denna tiden, och de ider, hvilka röra sig i och lifva den, kunna icke hafva och bafva troligen icke beller lemnat honom oberörd. Systemets korysföer skola således förgäfves framstå och inför thronen nedsvärla tiden och dess strälvan. — Den furste, som nu bär Sverises krona, vet troligen alltförväl att till sin rätta hallt uppskatta ammsagorna om tidens förirrinzar. Tiden irrar sig aldrig, ty den vet bäst hvad som göres oss behof! Men på samma gång man antager det som ett iom, alt Tiden aldrig förirrar sig, måste man ifven på samma gang för sis reda, om vid en srågavaronde reform, det också verlligen är iden, d. ä. pluralit eten af de i staten liktidigt efvande medborgarne, som önskar och vill den frågavarande reformen. Och dervid måste man, säzer en stor politisk skriftställare, icke låta inbilla is al åCeistes-Aristolraters lejliga sjelskärek, alt folket år dumt och mäste behandlas som änad; ty folket bar säkerligen lika mycket, ofta nera praktiskt förnult, än de öfver sin bildning ippblaste. Erkännande sanningen håraf, och hÖdvändigheten för hvarje medborgare, som vill utt saderneslands väl, att framstå och öfpet erånna och bekänna sin mening rörande den för veriges framtid mest maktpåliggande reformfråan, det hvilande representationsförslaget, hafva nängden af ansedde medborgare inom vårt samälle varit enige om tillvägabringandet af den lär nedan införde förklaringen. Såsom en preliminär atgård för de stundande ihsdaesmannavalen, är denna förklaring af ingen inga betydelse, synnerligen om man hunde hopas, alt inom alla Sveriges valdistrikter något iknande kunde åvägabringas. Man kunde då a denna vig komma iill den ofvertygelsen, att jet också verleligen är Nationen, som vill en epresentationsförändring. Och vi äro fullt ofverygade om, att Konungen, som inom så hort tid edan visat sig på allt sätt villig att eå natioens önskningar till mötes, serna skulle se, alt ationen ocksa engang på eti energiskt sätt utryckte sin vilja. Vi uppmane derföre våra coleger, alt hvar ock en i sin ort bearbeta liknande jiuhorna mat