Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1844, sida 1

— — — ——————— Jag slög som Sirocco, omhvärsd af demoner, obändiga, galna med fräcka sagoner, hetlefrade sällar med tygellöst mod, i lidelser råa, som Ligans soldater, lättsinniga gossar, frivöla kamrater, med otamda lustar och kokande biod. Af qvicka vildhjernor, till osverdåd redo, med betar, som spetsar på spjut srän Toleda och tungor, som hächlor — och rykande gap, jag omgass så tält, som af ringen Saturnus, som en Beduin af sin sladdrande Burnus och som af Drabanter en skuggrädd Satrap. Som fria Baroner? med vårdslösa seder, Don Juans åsigter om trohet och eder, sörmåtet vi rånade oskuldens frid; det husliga lugnet på lek vi förstörde: sen mannen vi mördat, vi hustrun förförde; och lefde som Cresus en gyllene tid. Umärglade hamnar, på lifskraft uttömda, Utsväfvande, vrälande, som de fördömda si vräkande hbellvetesbränningens våld, raskt, sysslolöst, slosande och ofvergilvet vi dansade hejdlöst och fort genom lifvet så friskt som en flygcorps i Wallensteins sold. champagneperlor glödde, Christallerna blänkle— och damer, som Houris i Paradis, skänkte i guldkärl sorbeten, så läskande sval; — vi rumlade lustigt — och drucko, Cospetto! som källvatten Cypervin och Orvietto, så ljuslig, som honung i Josaphats dal. O! ymniat vi vällustens bägare tömde, sVLi lågo i slickornas armar och drömde,