Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1844, sida 1

sA —————— Min åtrå är trottsa och vingarne stäcka på bördens Meroer, mitt högmod att bräcka och krossa de balstora högdjurens magmt; och fjettras min ande, som hunden vid kojan, den splittrar sin kedja och sonderslar bojan. och trampar sin bödel med hådiskt förakt. Ha! liksom ett sjelssvåldigt barn, som ej klagar, men biter i riset, hvarmed man det agar, så gäckar jag smädande pinornas hot; jag ligger, som ormen, och hväser i solen och sprutar mitt etter på Herrskarestolen och stinger förrädiskt den väldiges fot. Jag tygla kan Zebran och styra Gazellen och täfla i språng med en stenget på fjelten och qväsa i snaran en våldsam Condor. jag sjusar den listiga Cobra Capella, törs smeka en ringlande Boa — och fälla elt grymtande Vildsvin i urskogens snår. Den skyggaste jagtsalk blir spak, som e dufva och lyder min pipa; min lust är att kufva! Från vargen det qvidande fåret jag ryckte; som Gud piskar seglen med hagel, — Om qvällen jag gisslar med kulor den fläckiga sällen på flåsande Pantern i slämtande sipalMen ej under skiftande månan nattiren än frambragt ett väsen, — ej varelse buren vid qvinnospen än, som mig lN inga förstått på tumlande ringdufvan klipper man vinsen och skjuter en svala i flygten; men ingen Juar stormen i farten än hejda förnmatlt!