Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1844, sida 1

tillämpa sig till alla grader af bildning och odlipg, under de mest skilda himmelsstrek i de talrika brittiska kolonierna i alla verldsdelar, till hvilka denna förvaltningsform öfverallt fortplantades från moderlandet, och de Nordamerikanska Fristaterna halva med samma förvaltningssystem uppnått ett slor, hvars hastiga och rika blomstring sätter verlden i förvåning. Ersarenheten lärer tillika, att det är i stånd att antaga mångfaldiga former, utan att undergå väsendtliga förändringar i den princip, hvarpå det är grundadt. Ty i sjelfva Stor-Britannien uppträder det i skilda gestalter. De yttre former, under hvilka det visar sig i Skottland, afvika i många delar från dem som ega rum i England. För öfrigt är den princip, hvarpå det brittiska administrations-väsendet hvilar, ursprungligen germaniskt — (man kan väl, med icke mindre skäl, bifoga: skandinaviskt) — och öriket bar blott haft ett mera gynnande öde att tacka sor den lycka, att det der har bibehållit sig. På kontinenten är allt, som påminte om en forntida borgerlig sjellständighet, försvunnet, krossadt under vigten af den monarkiska allmakten, så att det blott återstår svaga spår deraf, och den napoleonska tidsåldern har ytterligare bidragit dertill, att alldeles utplåna dessa. I många länder har man hittils väl uppnått att få författningar, som mer eller mindre närmade sig nationaliteten ; men förvaltnings-systemet har tyvärr ännu till sin princip förblifvit oförändradt. Foljden har då blifvit, att man, på mångfaldigt sätt, sett sig bedragen i de förväntningar, man hyst om den lycka, som dessa författningar skulle medföra. Under sådana omständigheter var man heller alldeles icke bjelpt med friare kommunalförfattningar; dessa måste, till större delen sörfela sitt syfte, så länge förmyndare-systemet uppifrån nedåt fortfor. Regeringen kan nämligen också i det väsendtliga öfverlemna åt publiken att föra kontrollen öfver dess agenters embelsverksamhet och pligtuppsyllande. Men visserligen skulle ett sådant förvaltningssystem erfordra tillvaron och verksamheten af mångahanda institulioner, genom hvilka lagarnes ständiga herra. välde garanterades af den allmänna meningens kontroll. Man skulle tänka, att det skulle vara furstarne sjelfva, tillika med deras ölversta rådgilvare och tjenare, maktpåliggande att se anta Het af de göromål, som åligga dem, förminskadt just för alt vinna så mycket mera tid och råd rum, för att så mycket bättre kunna uppivik deras egentliga kall. Regenterna skulle da var: befriade från den bördan, att nödgas bekymr: ssig om så många saker, som onödigtvis medlag-. så många timmar, hvilka de kunde använda ända målsenligare till uppfyllandet af deras höga kall soch medborgarne skulle, då de kallades att sjelsy förvalta och iakttaga sina speciella interessen, blott vara befriade från ett besvärligt ledband utan jemväl sättas istånd att använda sin om sorg på hvad som närmast rörer dem, och d skulle, i de flesta fall, säkert veta att riktigt be döma och bättre förmå att upptäcka hvad der göres behof, än någon regerande eller förvaltar de i åen längt från dem aflägsna statens mede punkt. be, som för öfrigt fruktade, att enhets-prir scipen i staten skulle syäfva i fara eller bli