Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1844, sida 1

Till Sveriges Allmoge och alla Fosterlandets Vimnmner!? (Forts.) Bestämmelserna i det nya Val-lags och representations-förslaget innehalla hufvudsakligen följande. Till Riksdag välja, samfäldt och utan skillnad mellan stånd och yrken, samt i bestämda valkretsar de valberättigade a Landet genom Ulectorer eler Valmän eller 145 — och Städerna genom direkta val 30 Fullmäktige, hvilka tillsammans bilda den så kallade första kammaren. Till de valberättigade 4 landet böra: I:o Jord och Bergsbruksägare, Kronohemmansaboer med flera. hvarvid 1.000 till 3,000 Rdr egendomsvärde gifver rätt till en röst; fran och med 3.000 till 10.000 R:dr, 2:ne röster; från och med 10,000 till 25,000 R:dr. 3:ne röster, o. s. v. dock att högsta förmögenhet ej berättigar mer än till 6 röster. För egendomsvärde uuder 1,060 Rdr beräknas 10 R:dr värde till ex hundradedels röst, saledes t. ex. 250 Rdr till 14 röst. 2:o Arrendatorer, för minst I.000 R:dr uppskattadt egendomsvärde och efter 2:ne ärs besiltning; från och med 104000 till 30.660 R:dr I röst; fran och med 30.000 R:r till 100.090 R:ar 2 röster 0. s. v. Under 10,000 R:dr värde beräknas tiondedels röster. 3:o Innehafvare af annat lofligt yrke med en inkomst af minst 200 till. 600 Rdr, I röst; från 600 tili 2,000 R:dr. 2 röster o. s. v. 4:o och 5:o I ordinarie tjenst varande eller derifrån afskedade Embets-och tjenstemän, I röst. Kronobetjent kan icke, hvarken för tjenst eller thy ätföljande jord rösträtt begagna, så länge han samma tjenst innehar. andra kammaren, första gången vald af en Nämnd ur de nuvarande riksstånden, bestar af 75 personer, som afga till !, vid hvarje Riksdag, och ersättas sedan genom val af första kammaren. Dessa bådn kamrar kallas Riksförsamling. De öfverlägga och besluta hvar för sig, men kunna, då olika meningar uppkomma, sammanträda för at dels öfverlägga, dels fatta beslut i vissa mål. samt välja sjelfva sina talmän. Den af folket valda första kammaren äger första rösten i de ärenden, som röra beskattning och förvaltning. Rikets penningeverk och skuldsättning, krigsmaktens rotering och indelning m. m. Den andra kammaren behandlar alla lagförärdringar och privilegiifrågor, samt dem som anga kikets mynt till skrot och korn; bå la meddela hvarandra sina beslut till godkännande, till eriuran om rättelse eller till afslag. Sammanträde till gemensam Öörverläggning om de mål, hvarom kamrarna hvar för sig en gång stadnat i olika beslut, kan icke vägras. Båda kamrarnas bifall utgör Riksförsamlingens beslut, som underställes felse. Riksförsamlingen