Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1844, sida 1

är i sländ att bevisa sin praktiska dugli oduglighet för än det blifvit i praxis til Tåkl Sveriges Allmoxe och Fosterlantfets Vänner? Nära tre år hafva förflutit sedan de: Ä vigli om represensations-resormen af Rikels då för: Sländer blef säscun hvilande antagen, för att vid nästa Riksdag till slutligt afgörande förekomma. Alltsedan värl nyare Stalsskichs inträdande har väl knapt något änme under dess behandling tillvunnit sig större uppmarksamhet och deltagande än detta: men det oaktadt hafva sedermera allUör få röster höjt sig för att i grunden utveckla det beredda förslagets beskaffenhet och sanaa värde, på ett sätt, som kunnat framtränga tilden stora menighetens kännedom. Ingenting kan I likväl närmare röra hela samhället och hvarje Svensk man, än alt få lära känna och kunna bedöma, huru det Svenska folkets talan skall komma alt föras, dess röst låta höra sig, dess behof fraställas och dess urgamla rätt all sig beskata utölvas vid Riksmötena; och detta allt beror väsendtligen af sättet, nuru folket förrättar valen af sina Ombud, samt af de föreskrifter som gälla för deras rådplägningar när de kommit tillsammans. I samma mån den tid nalkas, då denna fråga skall afgöras. i samma mån näste det blifva angeläget för en hvar och äfven för Cem, som deltagit i förberegandet af elt så vigtigt ämne, att sjelfva folket får tillfälle att uttala sitt tänkosätt, innan det slutliga afgörandet sörekonnner. indertecknade. medlemmar af Bondeståndet vid sigstförslutna Riksdag, hafva derföre så väl af cgen drift, som uppmanade af många ståndskamrater vid samma Riksmöte, ansett nödvändigheten fordra och tiden vara inne att serskildt väcka Allmogens uppmärksamhet på detta magtpåliggande ärende. Pet är Eder bekant att ifrågavarande förslag till Rational-represeniationens ombildning varit starkt i ——————— — Nn — VV männa frågor, I i I H 1 i motsagdt och bekämpadt inom de Riksstånd, som deri tro sig finna en inskränkning af sina nu ägande rättigheter och förmåner; alt man förmenat detsamma grundlägga en för vida utsträckt medborgsinannarätt åt Allmogen och de klasser, som hvarken, kunna välja eller väljas till Riksdagsmän, och att man till och med velat föregifva alt denna Allmogens förändrade samhällsställning skulle för den sjelf medföra menliga följder. Dessa farbågor och påståenden hafva under den sednare tiden alltmer sökt göra sig gällande; och fastän en och annan upplyst man framstått och sökt ådagalägga rätta förhållandet, har dock Allmogens belägenhet sällan medgifvit den, att härom inhemta den närmare kännedom, som varit nödig för ett säkert bedömande deraf. Hufvudfrågan måste nu således blifva: huru Svenska folket kan och bör begagna den möjlighet, som det ifrågavarande representationsförslaget lemnar, för att söka i verkligheten tillvinna sig den rätt, Grundlagen tillförsäkrat frie Svenske män, alt deltaga i stiftandet af de lagar, efter hvilka landet skall styras, och i beviljandet af de skatter, hvarmed det måste underhållas, men hvarifrån en så stor del hittills varit utestängd, genom otjenliga inrättningar för Riksdagarnes sammansättning — genom obekantskap med, eller vanvard af rättigheter, som aldrig kunna beröfvas eit helt folk. om det har vilja och kraft alt göra dem gällande inom lagarnas gränser. I detta afseende bör det crinras: att den sjelfständiga Allmogen, nu vid Riksdagarna representerad af Bondeståndet, icke äger mer än en sjerdedels röst vid algörandet af alla all: churu den utgör 5,:delar af Rikets folkmängd, innehar vida mer än hälfien af Sveriges jordförmögenhet, och i fraga om skattebidrazen utgör nära 3,:delar deraf. Bondeståndets enda privilegium, om det så bör kallas, utgöres af den nämnda representationsoch rösträtten; det önskar icke heller några privilegier, utan blott alt ingen klass må äga dem till andras och det allmännas förfång; men det kan och bör, med iakttagande af fullkomlig rättvisa, begära åt Allmogen den tryggande ställning, som medgifver en ostörd utveckjing af dess naturliga krafter; den srihet i näringsväg, som erfordras för dess och samhällets förkofran; afbjelpandet af det i flera fall orättvisa och tunga i de skattebördor, hvilka ovillkorligen kräfvas för Statens skydd och vidmagthäållande, samt den jemvigt i rättigheter och pligter, hvarföruta