Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1844, sida 1

ifrågavarande åtgärd måste göra några anmärkningar, så mycket vi än gilla, att vederbörande, efter inseende af sill misstag rätta det; ty menskligt är att fela, men ännu menskligare att rätta det selakliga, sedan man blifvit gjord uppmärksam derpå samt insett det; då det deremot är högst omenskligt, att i trots af bättre vetande, af inbillad nödvändighet att bibehålla tron på sin ofelbarhet, ihärdigt sortsara i dessa misstag och derigenom sorderfva, blottställa allt och nedsätta i stället för att upphöja sig sjelf; ty ingen ma tro, att man nu for tiden är så låttrogen, att man bländar någon genom stolta påståenden och högfördig sjelllörnöjsamhet. Då man rättar ett fel, bör man imellertid bjuda till att ej falla in i ett annat, och att söra rästelsen så fullständig som möjligt, för att ej ständigt behöfva göra om saken, hvilket, i alla fall, alltid är något nedsättande för en auktoritet, och lappverk duga också aldrig. Derför har man likväl, vid detta tillfälle, ej tagit sig tillvara; ty ehuru vi gerna vilja hoppas, att man, vil nu företagna rättelse med 42 lavetterne, baft de brister i sigte, som vi anmärkt näml. den alltför stora lättheten och bräckligheten 0. s. v., så är det väl 1:o ej rått, att utan vidare försök, genast låta ändra hela 42 pund. lavettlagen, enligt nya kammaridger, 2:o alt ej genast soretaga nödig ändring med 6 pund. materielen, hvilket hade varit lika nödvändigt och ovilkorligt mäste ske, om den skall blifva brukbar, hvartill, bland annat, jemväl hör andra riktinstrumenter; ty de senast anskasfade äro alltför fragila för något så allvarsamt som artilleriet. Detta m. m. borde dock aldrig ske förr än efter mogna försök med en eller anNN pjes och ej, såsom nu, genast i stor skala med hela artilleriet; eljest blottställer man sig, alt, såsom senast skett, bortslösa enorma summor, utan all nytta. Ilvad skulle ständerna väl säga om ett sådant handlingssätt? — Men det är sannt, de kunna ingenting säga derom; ty det är nuvarande H. M. Konungen, hvilken, såsom General-Fälltygmästare, sjelf förordnat om allt detta. Se der imellertid ett nytt bevis för vår sats om otillbörligheten, alt en kunglig person har någon hesatitning, hvarför ansvar kan komma i fråga, inför regering eller Ständer. Hade åeneral-Fälttygmästare-tjensten förvaltats af privat man, så hade han aldrig kunnat undgå ansvar för en dylik misshushällning med statens medel. Xå far man lida och tiga. Sadana misstag kunde dock aldrig ega rum, om man, säsom i andra länder, s. ex. Pieussen, som man eljest så gerna anfor, sisom exempel i allt hvad som rör militären, och der ingenting antages för artilleriet eller den öfriga armöen, förrän efter mogen pröfning af och inför en kommitto af sakkunnige män, och ej såsom här, alltiug theoretiskt beräknas och beslutas på kammaren al personer, hvilka så godt som aldrig luktat krut, och sedan antages och anskaffas i stor skala, utan att det vidare försökes, förr än det vid det praktiska bruket besinnes odugligt. 01 om man ändå hlefve vis at erfarenheten! — Ifrågavarande reskript, hvarigenom omgörandet af de 42 pund. lavetterna m. m. anbefalles, och som för ofrigt, som sagdt är, är så berömvärdt och sågnesami, emedan det bevisar, alt veder