dem: du. får se aska, enda återstoden al män, för hvilke verlden darrade, hvilkas lif var en fortgående bjeltedikt och hvilkas död var lika ärorik, som deras lesnad. — Frid öfver deras stoft! — öfver deras stoft åtminstone, iy den svek deras lefnad. Må deras mod, deras frihetskänsla och deras sosterlandskärlek aldrig selas slägten, som efter årtusenden trampa deras graf. Men må deta mod och denna styrka framstå, förädlad och förmildrad genom högre bildning, renare religion, mjukare känslor oct mildare seder! Då skola dessa slägten ej anses ovärdiga det land, hvilket Asarne bebott, och ned på hvilket nordstjernan och norrskensflammorna skåda i systerligt förbund. (Fortsätles) — —0— — I Engelska tidningen Evening Mail för der 6 Mars läses följande annekdot om Konunger af Sverige: Apropos om tatouering, så är de en känd sak, att Konungens af Sverige läkare nyligen, till deras stora förvåning, vid åderlåtnin gen af H. Maj:t, sunno orden: Liberie! Ega. lue! ou la Mort! mycket läsliga stuckne pi hans arm. De kunde knappast hämta sig frän sin bestörtning. Carl Johan bar varit så länge Kung, att det nästan är glömdt, att han började med att endast vara en hjelte, och Kung är han så god, att man svärligen kan söreställa sig huru han kunnat vara så god re publikan. Men huru förvånande — en Kung tatouerad med frihet! Wäårt tidehvarss lösen är: frihet, jemnlikhet eller död! och likväl är de med ett sådant motto, som man i våra da gar uppnår en thron.