Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1844, sida 2

Statsi. AWAAAAA DUDUDU66— Represeniations-Beformen. Tortsätining.) vi vilja nu esvergå till lrslaget till de indringar och tillägg i Regeringsformen, som a i oskiljaktiat sammanhang med nu skärski ådade orska till Va: i-lug. 43 2stladgar, utom att Svenska olhets representanter kallas riksdagsmin och utjöra ts ssjörsamlingen vatt denna sanmumträder hä trä hsdesningar , hvilka kallas första och anlra hHammsaren samt alt för wofning af rikslagsmannubesallning inga, andra föreskrifter gäl la an rikels grundlagar. — Dessa soreshrifer finna vi lika enkla som rikligaa. Namnen kunna väl, i det hela, göra detsamma; men det är alhtid bältre, all de öfverensstännna med Jet som förr varit brukligt, än tvertom. Riksförsamlingens sammanträde på två komrar bör skydda dess beslut för öfverilninz och söreskriften, att endast rikets grundlagar böra gälIa, som norm för riksdassmannakallets utöfning, bör sifa riksdagsmannen tillfälle till utveckling af lika mycken kraft som frihet. — 2dra och 5dje punktens bestämmelser angående antalet af riksdagsmän i första och andra kammaren, anse vi ej så väl betänkt; detta borde, enliat vår äsiat, bero af folkmänaden, i det det blo:t bestämdes huru mänga tusende individer hvarje riksdagsman skulle representera, eljest frukta vi, att detta antal, om man ej vill sara rättvisan, allt efter solkmängdens och välmågans fluktuation, samt deraf följande förändringar i valmännens antal, ofta måste regleras om, som, särdeles vid en grundlag, alltid är lorenadt med olägenheter. Vi åberopa härvid, hvad vi redan förut vid 8 2 af Val lagen anmärkt. Dock finna vi de olägenheter, hvilka häraf, liksom af andra brister i den soreslagana represenialionsforändringen kunna uppstå alltför obetydliga, för att ens komma i beräkning vid de jemforelsevis ofantliga fördelar detta förslag lofvar i jemförelse med nu gällande lagar för representationen, och dessa brister kunna, vid det sorenblade machineriet af riksdagens gång, som blir en följd af det hvilande representations-förslagets antagande, också vida lättare förbättras, ån vid det komplikerade lappverk, som nu kallas riksdagsordning. — bestämmelsen angående valbarhet i andra, eller den prosdande hammaren, finna vi ganska rihtig; ty rättvist är det, att hvar och en, som jär valbar i första kammaren, äfven är det i den andra; dock lika billizt, att det fordras mera ersarenhet af den pröfvande, än al den blott föreslående riksdagsmannen; — ty så ungelär tyckes skilnaden mellan de begge kamledamöter vara, ehuru de i sorsta kammaren vil också, i första instancen, komma alt prafva motionerna, — hvarför det också af den förre fordras en mognare ålder eller länare riksdagsersarenhel. — Bland anmärkin ingar, som vi finna skäl att göra, är den alltlor korta bestämmelsen, som zöres, att första kammaren skall utse ledamaterne af den andra, utan att det bestämmes hvarifrån dessa exontligen skola tagas. Att de ej hunna tagas ur första kammaren är tydligt: ty den bestar, enl, 8 2. af vallagen endast af de i 48 2. Regerin tslörmen bestämda 175 ledamöter. Skulle härvid någon inadvertens vara begängen, så kommer den dock säkert vit första praktiska tillämpning alt märkas och rättas, hvarför vi blott här vilja anmärka, att om vår princip följts, alt af ett visst antal valmän, som representerat ett visst antal indisider, en riksdagsman valts, och de så valda riksdagsmännen utgjort Svenska Riksförsamlingen, samt ur detta antal, det må au hafva varit större eller mindre, ett visst proportioneradt antal af sjelfva riksförsamlingen urvalts till ledamöter i andra kammaren, och resten sorblifvit ledamöter i första kammaren, så hade 1:o all förändring angäende bestömmelsen af riksdagsmännens antal undvikits; 2:0 valet till andra kammaren varit lika enkelt som tydligt; 5:o man kunnat vara öfvertygad, att då af de förut med omtänksamhet valde riksdagsmännen elt urval skedde till ledamöter i andra kammaren, ditkommit det bästa och utmärktaste af hvad landet hade att erbjuda, då man äfven kunde boppas, om ej vara fullt säker. all endast de moznaste och bäst öfvervågaa beslut fattades; 4:o hade Svenska represenstafionen dermed ännu mer närmatsig den norfn hyars herrliga frukter ligga för en dag, I i det det såkallade Laqgthinget i Norge, på nämde sätt, saljes ur Odelsthinget, och oss synes; alt då man har ett så inbjudande exem