Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1844, sida 2

alet, efter hvilken modell de många vid lilla l. det anlagde vatn-sågqvarnarne äro bygde. äf 4) Handelsm. Herr Bagge bar nyligen försär-G ligat en ny våderqvarn, som framför andra äger r. nånga lörmoner, at mala bätre och mera, än ti le ordinaira våderqvarnar och ligger Åxeländan a vå 2 stora trissor i stället för panna, som är b y invention af H. Eurenius. d 5jÄfven har Herr Bagge et Tegelbruk och en! alkugn, som drilves med stenkål. h 6) Staden bar ock et skönt Tegelbruk, som h ir anlagt af en Holländare för 150 år sedan, a har 2 ugnar, i hvilka tilvärkas en myckenbet b lakpannor, som i godhet öfvergå de Hollänske; s men nu arrenderes och drifves af H. Factorn Bauer. I 7) Item Herr Yengren har et vackert Tegel-I och takpanne-bruk anlagt för 44 år sedan afsfl den bekanta Draken. 5 8) Mulbärsträds och andra plantager bafva ill synnerhet UI. Commerce-Rådet Iagerstråm, II. Direct. Grill, som äger en vacker måned afli Mulbärs träd, äfvenså H. Ranke och llellman, CSS oss j och har den senare updragit alla sina af Frö. H. Bauer har vid Garfveriet ätskillig plantering af Mulbärsträd, Alm, Gran, Ask, med Here både vilda och andra trän, alla updragne af frö, samt lefvande häckar af Hagtorn, Berberis c. Åfven bar H. Bauer anlagt drif-kurar och bänkar för Meloner och andra växter på sjelfva Barkhögarne utan för Garsveriet, hvilka hålla en god, jämn och stark värma ända ifrån våren til hösten. Bland andre inrättningar i Götheborg förtjenar Frimurare-Logen och det dermed förknippada Barnoch Kopp-ympningshuset äfven att nämnas. Logen inrättades ar 1735 af så många Mästare, som nödvändigt därtill fordras, och hvilka gosvo honom namn af Salomoniska Logen med tre lås, och valdes General-Lieutenanten m. m. Hr. Bar. von Kaulbars till Stor-Måstare, hvilken syssla han behåller så länge han lesver. be ölrige Logens Ämbetsmän ömsas eller confirmeras hvarje Midsommar. I Ar 1737 på Printz Gustafs Födelse-Dag samlades Logen, och beslöts då, at uprätta et koppympnings-hus, samt et Barnhus för späda Barn, som ej äro öfver tre månader gamla. Uti det förra emottages Barn af den alder, som till ympningen fordras, hvilka blifva klädde och sodde så länge pråpareringen och operation påstår, och sedan friske till deras anhörige utlämnas. Man bar blifvit nödsakad, at til ympning ej emotsaga andre Barn, än de, för hvilkas återtagande någon gådt i borgen; ty efter första ympningen lämnades 5 Barn qvare, som ännu underhällas. Uti detta Huset har hvart Barn sin egen säng, med blå och hvita randiga Lärsts-gardiner, och ej mer än 4 sängar i hvart rum. Antalet af Barn är ej faststält, utan tages så många, som anmäles vid rätta tiden, som är Höst och Var. Den lyckeliga framgång, som ympningen uti detta huset haft under Stads-Fältskären Enselhardts bemödanden, har gjordt at folket ej mera rädas för ympningen. De första, som uppmuntrade andra med sina exempel, voro Hr. Directeur Grill, Hr. Johan Schötz, Hr. Gadd; Doctor Maurice, m. f., så at til dato äro bär in alles ympade öfver 40 Barn, hvilka alla ännu lefva och belinnes alla friske och sunde, utan ärr el ler lyte. Till Föreständerska uti huset är en gammal Officiers Änka antagen, som under sig har nödig betjäning. De späda Barnen intagas ifrån födslostunden til 3 Månader, då de skola vara försedde med Prästbevis om des Faders, Moders och egit namn, samt när det är födt och christnat. Lelver Fader eller Moder och äro i stånd at föda barnet, tages det ej emot; men äro de fattige eller endera död af dem, och utom stånd at föda Barnet, tages det genast emot. Antalet på dessa 3arn är ej saststält, ntan antages så många, som kunna antagas. Desse Barn få straxt nödvändiga kläder och lämnas sedan ut i Staden till beskedelige Hustrur för 4 dal. S:mt i Veckan. Är Modren sjelf i ständ att gifva sitt Barn dia, får hon vekosonen. Sedan Barnen blifvit frånvande bröstet intagas de uti et för dem destinerat hus, hvarest de sedan komma at upfostras, tils de kunne emploperas till något llandtverk eller Fabrique. För de späda barnen brukas en vaggbåga eller Arcuccio, sådan, som almänt brukas uti Florence, til förekommande at barnen af Am reorne ej skola förqväfjas. Beskrifning på denna Arceuccio sinnes uti Vetensk. Academ. Handl. för år 4740 p. 346. hvilken gör en synnerlig nytt och borde blifva mer almän i Riket. Till Di recteurer för bägge inrättningarne väljes de a Arran dan