Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1844, sida 2

ö en asskakades. Den tredje krukan, från hsilken ni äxten nu mottog all näring, var aslågsnad fyra HA )t från stammens yttersta ända, och ganska jJa tet från en utaf grenarnes spets. De ursprung-UIll ga rötterna, saväl som de uti den andra kru-31 an planterade, hängde uti luften. Vid ett te redje försök, likt de föregående i allt, somiD nställdes i Maj 1819, tog växten sin näring d rån ett enda ganska litet kärl (af blott två rum sd Diameter), hvilket man hade satt under roten si å en af grenarnes yttersta ända. F Slutligen i Juli 1819 försökte Magnab. om ät äxten skulle kunna lefva sväfvande i luften o nan beröring med jord. Den lilla omtalade ri rukan borttogs, jorden skakades af rötterna, s. nen bladen suktades två gänger om dagen med så alten ; fast försöket varade atta månader, sort-b or växten att vegetera, hängande på en Spalier, a ika så yppigt, som andra i jorden växande ndividuer af samma slag. Änmärkningsvärdt ärnm isven att denna växt på vanligt sätt behand-sa ad sällan gaf frukt, men uppdragen på Spalier var d yelastad dermed, tvä fikon i bladvinkeln påle på hvarje blad. häraf synes att humus s cke direct genom sin löslighet i vat-( en upptages af växternas rötter och lje-i nar till näring, utan genom sin förmultninga( bildar en fortfarande källa af kolsyra, som utl! sör nåringsmedlet för de unga växternas rötter, I så länge som de yttre organerne för att uppta-t ga näring ur Atmospheriska luften selas för väx-si terna. Försök och anmärkningar öfver verkan af Vegetabiliskt kol på Vegetationen. Uti Botaniska trådgådens i Mänchen Orangeri fylldes en säng för Tropiska växter med kolstybbe istäl-I let för det brukliga garsvarloh, sedan genom : en sikt de större kolstyckena voro asskilda. Värme meddelas genom ett 6 tum vidt rör af jernbleck, som gick midt igenom denna säng, istället för det genom garfvarloh åstadkomna. De i denna kolbädd insatta växter utmärkte sig genom en liflig vegetation och ett friskt utseende. Som deti dylika sängar alltid är händelsen alt rötterna genomtränga krukornas hål och utbreda sig, hände äfven här: men det visade sig alt de växter hvars rötter inträngt uti kolet, utmärkte sig genom sin yppighet framför dem som på samma sått rotat sig i garfvar loh. Nägra, ibland hvilka omnämnes den vackra Thunbersgia Ålata, och slägtet Peireshia frodades till sorundran; den första blommade Å rikligen, att hvar och en som såg den miste tillstå, att de alldrig förr funnit sådana exemplar. Äfven salte de, hvilket annars sker blott efter befruktning med konst, utan något tillhörande en mängd af frö. Peireskia Grandisolia seck blad af en fots längd. Utom den techniska nyttan för de mesta växternas cultur, erbjuda dessa phenomen äfven i Physiologiskt hänseende mycket intressant. Sedan gjordes försök. med ätskilliga växter och till jorden blandades. olika qvantiteter kol. En tillsats af 13 kol ibland löfjord visade sig särdeles passande för Gesneria och Gloenia, liksom för Tropiska Aroideer med knöliga rötter. De båda första slagen vunno, genom den stora yppigheten hos alla deras delar, kännaros beundran. Stånglarne öfverträffade i tjocklek, liksom bladen genom sin mörka färg och styfhet de på vanligt vis cultiverade exemplar ; blommorna lemnade ingenting öfrigt att önska, ocb deras vegetation varade ovanligt länge. Aroideerna visade en ganska hastig rotsättning och deras blad öfverträffade i storlek mycket dem, som ej voro på samma sätt behandlade; de slag, hvilka för bladens sköna färg uppdragas som praktväxter t. ex. Calodium bicolor, pictum, pociele, etc. utmärkte sig ännu mera genom den slifligaste colorit; äfven inträdde här den händelsen, att deras vegitations period varade ovanligt länge. Cactus, som planterades i en blandning af lika delar kol och jord frodades Toch på några veckor öfverväxte sin förra storlek omkring hälften. Vid några Bromeliacier och Liliacier åstadkom kolets användande vesendtliga fördelar, äfvenså för Citrus, Begonia och Palmer. I mindre quantiteter för nästan alla våstslag till hvilka man använder sand för att göra jorden lucker; förselade kolet alldrig sin verkan och åstadkom en kraftig vegetation. Försök gjordes med rent kol utan tillsats af jord. Sticklingar af de mest Jolika slag satte ganska hastigt rötter deri; t. ex. kuphorbia sastuosa och sulgens på 40 da. gar, Pandorus utilis på 3 mänader; Parnaryllisolius, Chamedora elatior på 4 veckor, Pipe ve emovweemeummmmmmm————st3 lnineta än den första Af ömhet för er, huldö varelser vid Marys ålder, med hennes täckhet