Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1844, sida 1

sot som ) dessutom blott du Mary gjort, och för lin tants tankar sväfvar din hulda ungdom under kassandras fasansfulla skepnad, ditt himmelska väsende skall sorgligt sörtorka under min brännande andedrägt, liksom rosen vid Jordan för den heta Samumvinden. Hvarföre kommer du nu till mig? hvarföre vill du ickelåta rätta dig? — Ni har tårar i ögonen Noöl. — Tårar! hvad ni snart får inbillningar. N Mary, såväl som andra. Sök tårar hos vekliga männer, hos mig, om ni finner några, finner n på sin höjd .... Krokedilltärar. — Mary stampade förargad med foten i golt vet. — Hvad fattas er frågade Lorden hastigt. — Er, er, beständigt er. Jag sade er: ja; vill att ni talar till mig på elt annat sätt, son jag tycker om, och ni har ingen rättighet al sätla er emot miu vilja i lofliga och billig saker. : — Men Mary? — Ja, förvånas om ni vill, gör stora ögon Mylord! jag är ej den modfällda, duwma varel se, som ni kanske tror. Jag älskar er, jag ha rättigheter till er, och dessa rättigheter vill ja; skydda, ni får icke göra inträng i dem för mig — Hvem tviflar på dina rätiigheter, Mary? — Hvem? ingen mer och mindre än ni sjel Mylord. Är ni ej skyldig mig något förtroende ej någon tillförsigt, på det jag aldrig skulle kun na fördömma er utan öfverbevisning, och kansk icke kunna dömma er, till och med om jag ha de bevis? svara mig derpå! — Men huru kan du fråga så besynnerlig! Mary?