Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1844, sida 1

ned en så stolt ton affärdat frågan. komma jelfva Bicte) och Stalsradet med föreställningar, om de gjort bättre att göra förut, och senast örhlaras det afgörande slaget, som så Ålexanlriski afhuggit den Halländskt-Gordiska kunien, ut ej vara definitivt, utan att man först vill alvakta närmare upplysningar om saken bör benandlas säsom en erundlagseller en ständsprivilegie-fråga. — År ett sadant vacklande, en sådan osäkerhet värdiga en regering, och hvad skall man säga om radgifvare som läta sadaut passera och ända sitta qvar? Om hevakare af folkets och styrelsens rättigheter och värdighet, som så blottställa beggae? — FEj underligt om bade inländning och utländning fatta fortvislade ankar om ett lands sillstand, der dylika skandaler kunna ega rum. Vak upp derföre, Svenska Folk! Vak upp! ännu är det tid. Ev vigtig tidpunkt nalkas, då Dina ombud åter skola sorsamlas. lat den ej fåfängt förspillas, den återkommer aldrig, och hvarje ögonblick för Dig närmare branten af Ditt fall. Betänk hvad Din frid tillhör! — Och J Svenska Medborgare, som egen att välja Edra representanter ! Goren ett vist val! Väljen ut den bästa bland de bästa att bevaka edra och fosterlandets sanna intressen, de kunna ej skiljas. Väljen förständiga, frisinnade mån, som, utan menniskofruktan, frambären Eder och sin mening, som arbeta för ljus och frihet i religion, moral, industri, att ej nationens krafter målle hämmas af orättmätiga band, att vägen banas för idoghet, redlighet, dygd och duglighet till kojan, som till thronen; samt framför allt bygga elt utvecklingstillstand till det bältre på sann konstitutionalitet, på en förbättrad, en rättvis representation, hvilken kan lata alla medborgares röst höras; och alla Sverges inre och yttre fienders spekulationer och spådomar för framtiden skola komma på skam samt en ny tidräkning af kraft och ära öppna sig. Dertill sordras dock att valspråket på den fana, som hvarje sann soslerlandsvän, hvarje fri Skandinav troget och orubbligt följer, ty det bör även vara inskrifvet i hans bröst med sosterlandskärlekens eldskrist, att detta korta betydelsefulla valsprak blir : ENIGHET! sKkom då dunkla framtid, med din slöja! OUlan fruktan vi den rycka bort; ej dill pock skall oss till jorden böja, och ditt lock, det rör oss icke stort, I oss sjelfva bära vi vart öde, öfverlatna ät den starka hand, hvilken törer lefvande och döde, hvilken mäktigt skyddar folk och land. ) Biet har imellertid sedan måst stryka öfver saken med honung. ent Tfn ROR ROKARE RTR Fo ROR UN I RUTER OR ROR ORO RE OR ERE BR-—XE XEXEXEHLEOXOL—RLXXEXROL ÖHT 9 RE XR ÖdRbKsö-ÖLeOOVL