Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1844, sida 1

Vifkljv-!HONG ON UUUHIUHUHeLell. Korr tspondenlartike i. Stockholm den 49 Jan. Man bärjar nu så swalt tröttna vid att tala om Grefve hrolichs rysligt tillämnade fredliva belägring al Sveriges sistnin; gar. Det är svårt att vela. bike et SOm är mest ait skratta at, Biets första relevation af denna orisinclla anlåganina. eller dilmäntelens bonhommie att taga saken för kontan Nåsta zung konnner man väl att tala om att den ener den haller på med en plan att i all vånsdapligbet sla ihjel sin nästa, eller någonting Ovikt. lngentina i den vägen bör numera väcka sorvaning, sedan man kommit öfverens om att det zar an all föra krig med fredliza medel. Detta kommer naturligtvis att gora en stor revolution i krigskonsten, och endas st denna uppfinning är lillräcklig att sorvärfva grefve F. ett anamn. Emellertid kan det inte nekas, alt grelve F. matte vara en dugtig karl, som bestar en hård strid med två partier. Att han icke står vål på högre ort, synes af Biet, och att han ej heller gör det hos oppositionen, synes af Dagligt Allehanda. Mannen gar sin egen bana, och det är just det man icke kan förlåta honom. — Man talar om alycksbkerio, att ev. FP. star på 4öfversongspunkten 0. s. v. men i sådant fall maste man atminstone bekänna, att er. F. har ett alldeles eget sätt alt söka lyckan, fullt ut så eget som hans pretenderade method att eröfra sästningar. Eller är det val sannolikt, att en man, som af en ministeriell tidning osverholjes med otidisheter, astar med ena foten i konseljen 2 Man har visserligen sorr upplefvat sådane aöfvergangaro, men då hafva dock tidens tecken varit annorlunda? de ministeriella bladen hafva vid dylika tillfällen föräudrat ton, eller åtminstone hafva de tezat. Det synes saledes vara föga rättvist all göra er. F. en sadan beskyllning. omsjlet är lihvål visst iche, att ju han, som mången annan, känner ett hehof af att komma i oslentlig verksamhet, och att, genom ett mera direkt ingripande i styrelsen, komma i tillfälle att bli silt land nyttig, men sådant bör vil icke egentligen stämplas som lycksåkeri. Nog skulle han vål kunna bli ett lika bra statsråd som en eller annan af dem som nu sitta der, ingen nämnd och ingen slömd, men icke lärer det ske i adenne kungens tid. Ant vara enthusiast kan ha sin löjliga sida, men icke någon dåli En annan person bland riddersoch adelsmännen, som genom ett offentliut framträdande adragit sig uppmärksamheten, år herr Sigurd Ribbing. Delta har skett genom afslajandel till en del af abpsala mysteriero. och man kan lätt tänka, att detta ej kunnat ske, utan att till viss grad ådraga herr R. misshaslighet. Det är glädjande att se, att dock en och annan sins, som är nog sinnad, alt af sadant ej låta afskräcka sig ifrån att verka för ett vackert ändamål. I litterär väg ingenting nyt. fir Crusenstolpe har icke på temmeligen länge hörts af. Förmodligen kommer han snart med ett href igen. Matte han da blott vara lyckligare, i händelse han tänker orda om de begge husinernas aunderstuckna oppositiono, än som var fallet vii