det första uppträdandet mot dem. Det är eljest svårt att förstå hvad han menar med deras Lunderstucknas opposition. Förmodligen vill han dermed uttrycka rakt motsatsen, eller undersiucken rojalism, så vidt man med understucken menar hemlig, eller att arbeta for ett ändamal, under det man ger sig sken af att befrämja eft annat. Det medges gerna alt såväl Aftonbladet som Dagligt Allehanda lida al en viss kraftlöshet, men utan orättvisa lärer man väl icke kunna påsti att de ha en minisleriell tendens. — Mau bade hoppats att i avinterbladelv få en mera radikal oppositions-tidning, men detta hopp synes slå fel. Uigikxaren lyckes tvertom uppbjudla hela sin förmåga att göra sig behaglig för asyslemeto genom stamlaggandet af ett slags bevisning, att allt det hufvudsakliga, som nader de sista tre decennierne varit af beskaffenhet alt ådraga sig klander, varit soljuen a snart sagdt en naturnödvändighet. Xaturligtvis kan ingenting vara vålkomnare än framställandet af en sådan Äsigt. och får den göra sig gällande, så är det aldrig vårdt att hoppas några reformer, ty der viljan faltas skall man begagna detta som en förträfflig ursägt. Bland litterära alster halva v. Brauns acalleo, Mill Bremers HDagboko, och Friherrinnan k:s KTOrparen och hans omgifsningo varit de som vunnit mesta afssättningen. M:ll Bremer är af alla samtidens författare den som måbända har största publiken. — Emellertid tyckes hennes senius med hvarje nytt arbete alltmer deklinera. Hvad vill hon t. ex. med denna adagbok? hon behs utga från den synpunkten, att qvinnan icke ar till för att älska sin man, utan endast sina barn — ja icke en gång sina, utan andras. All upplostra barn är hennes bestämmelse, men icke alt skaffa sådane till verlden, ty detta senare kan ej ske utan att gilta sig, och gifta sig bör man icke, ty alla männer äro atyranner. ) Nu kunde väl äfven det låta höra sig, och allt hade varit bra, om blott författarinnan benäget upplyst hur man under sadane omständigheter skall fi några barn att uppfostra, ty man har ännu icke hört omtalas, att de komma till genom en generatio wequivoca, såsom det påstås om vissa insekter. Men kanske är det förf:s mening. att hela det syndisa menniskoslägtet skall dö ut, och i sådant fall kan det inte nekas att hon föreslagit ett ganska radikalt medel. Till den 26 dennes lärer nagonting i eanationaldiverlissements)-våg stökas till för att uppföras på Kongl. Theatern. Öfverhofpoeten herr Böitiger är i staden, och skall vara i full verksambet för detta ändamål. Det var först ämnadt alt herr van Booms nya opera aNecken, skulle uppförts på denna dag, men den lärer ej hinna att inöfvas dertill. Neckeno är den tredje svenska musikpjes, som detta spelar blilvit vid Konel. Theatern upptagen. De två lörsta: aJag går i hlostero, af herr Fr. Berwald, och dkiskarstugans af herr Säfström, ha icke gjort särdeles lycka. Efter tre eller lyra representationer hafva de blifvit nedlagde, sannolikt för alltid. Få nu se hur det går med hberr van Booms pjes! den uppsättes med mycken kostnad, och är således påräknad alt inbringa nagot. Herr van Boom är en dustig pianist, men såsom komponist har han ätminstone icke hillils visat sig mycket sordelaktigt. kanske bar han sparat på sitt snille, för att nu lita det bryta fram i hela sin glans. Necken lärer nu komma att uppföras första gången på singläraren herr Bergs recett. Af nya svenska arbeten i dramatisk väg talas: för öfrist om en tragedi af Per Syarre, alt uppföras på den Kongliga, och en dram af fru Carlen, utarbetad efter hennes roman, 4kyrkoinvigningen i lssammarbyy, som lärer vara ämnad för here Lindebergs theater. Man kan siledes inte neka, att det börjat visa sig någon lislighet i letta honstsack, och det vore att önska, det lessa försök slogo sig någorlunda lyckligt ut. Pa musiknåjen har här en längre tid varit orist. Inga Concerter, och inom Harmoniska ållskapet råder ej samma lif som förr. Bloti na afdelningen af detta sällskap (den för sånsen) fortfar i sin verksamhet, bedagnande ackomvagnement af endast piano. veterligen väntas cke någon utmärktare musikalisk notabilitet bit i snart, så att af offentliga nöjen kan man icke aråäkna andra än de theatraliska , så vidt pan ej vill räkna de små musikaliska aftoninderhallningarne hos herrarne bavidsson, der n abas-tenor-ocli sopransäångerskan, vid namn chenck, char den äran att hvarje afton soredra åsra nya stycken, som det heter i annonsen.