Från Red:s Korrespondent. Stockholm den 19 Dec. De sista konseljera hafva icke, enligt hvad ännu kändt är, gifit några synnerligen riksvigtiga resultater, och let enda som lärer vara af interesse är några mtalade besordringsmål: en Landshösdinge i sesleborgs Län, hemtad från Svea Lifgarde, emligen Majoren derstädes och tjenstf. landsöidingen i Jemtlands Län, Ösversle Lagerheim, amt tre eller syra domsagor bortgifna till ärr ljort, Claeson och Ros, o. s. v. Det berätas äfven, att Jemtland, detta experimenlalsält ör Landshöfdinge-kandidater, fått, vid samma illfälle en ny tillförordnad Landshöfdinge och ut Advokalflskalen i kammar-Råtten, Hr C. Printzensköld, som var en af de sökande till len inkomstgifvande lediga domsagan här i Sölertörn, blilvit vedergäld med detta förordnande. Är det dermed annan mening, än att för ögonblicket blifva af med en supplikant, torde denna Kandidatur till Landshöfdingeplats få anses såsom en al de aldra besynnerligaste ibland vår regerings besynnerliga befordringar; ly någon mindre passande person för dylik plats och sor en sadan provins torde väl knappast kunna uppsökas. Det må nu i öfrigt vara hur det vill med mannen, så utvisar det i alla fall bra liten omtanka och vård om en hel landsorts angelägenheter, att låta dess öfver-styrelse på sådant sätt beständigt ombytas och lemnas i händerna, ömsom på militär-personer och på andra tjenstemän, som icke hafva ringaste begrepp om landthushållning, ekonomi, — och polis, utan skola på samma gång göra sig bekanta, med landet, folket, inrättningarna och civil-sörvaltningens a-b-c. Då det dertill besinnas, att Jemtland år ett land, som mer än de slesta andra svenska provinser, i följd af sin började odling, behösver en systematisk, kunnig och beräknande förvaltning, måste man beklaga, att just den provincen, så alt säga ständigt, vanlottas genom de ständiga förändringarna och genom det sorgliga ödet — att vara ett profstycke lör regeringens fortfarande oförmåga att utse skickliga, förvaltande embetsmän. Den lediga postmästare eller rättare postdirektörs befattningen vid Stockholms post-kontor, som säges hafva en plats med omkring 7,000 Rdr banco i inkomster, är redan eftertraktad af en mängd högre och lägre sökande. Ibland sådana nämnas t. ex. Hofmarskalken: friherre A. Koskull; Kammarherren: Kommerse-Radet och Vexel-Kontrollören H:r Bernh. Rosenblad : General-Adjutanten, Öfversten Stellan Mörner ; kammarjunkare; o. s. v. utan all ända. Emellertid förvaltas tjensten af Post-kamereraren, kam.-Råtts-Rådet Pripp, som äfven lärer söka platsen, för att om möjligt rädda vacancen åt Postverkets tjenstemän, emedan sannolikt äflandet efter den eljest ganska goda kamererare-tijensten, icke gerna kunde sträcka sig till hof-personalen eller armen; ehuru osvuret är bäst. Nu vid Julens annalkande, har bod-handeln härstådes sätt ett slags lif äter. Folket är i rörelse, dagarne genom, på de gator der galanteri-bodar m. m. d. äro belägne; det klagas likväl öfver, att den goda publiken ungefår beter sig, såsom Konung Gustaf HI i Rom: ser på mycket och köper litet. ben kan såtminstone icke hafva skäl att beklaga sig öfver brist på mångsalld att välja ibland; ty så sorterade bodar torde väl icke på flera å är hafs4 vunnits — i synnerhet utmärker sig Bokhandeln för ett verkligt öfverflöd af produkter, ehuru beskassenheten icke synes motsvara mängden. De begge äldsta Arffurstarna undergå nu examen — ungefär motsvarande Student-examen, och hvad jag förut omnämnt angående deras tillämnade sejour, ifrån nåstk. Februari månad i Upsala bekräftar sig. X KR