Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1843, sida 1

tills de känna sig starka nog att afhasta och kanske krossa honom, i hvilket sall hästen dock alltid eår öppnare och derför mindre farliot tillväxa, än hosmannen, som alltid har nicot hattnatur med kor under sammets-tassen, och slutlisen har alla hofmåns kalla: Ådeln ju sitt ursprung af hästen, då just förmågan och viijan att hålla en ryttare eller sjelf vara det 2jorde till frälse. Vi hoppas, alt denna deduktion skall skänka nytt stöd at vär sjunkande adel, at stall och riddarhus, dessa pepinierer sor stalsmån, och om nagon skulle snafva, halka och falla — i opinionen — vid stampninzarne, som ega rum på det senare, saväl som i det förra (en ny likhe: mellan häst och nosman, som likaväl berae kunde heta hofdjur), sr må det samla ordspråket lända den till ussåkt: den bästa hast snafrar också en gang, blott man ej far siga derom, som Voltaire sade om domstolen, hsilken, tillsolje af prestintriger, oskyldist dömde protestan en Jean Calas till ridbra aninz, och hvaraf en ledamot ursäktade sia med detta ordsprak, sedan den dömdes oskuld. men för sent, genom atheisten Volluire blifvit uppdagRad: men ett helt stall med hästar! Med hänseende till representationsreformen är Brelskrifvaren sullkomligt eniz med Gresve AÅacharsvärd, att den, så mycket som mojligt, bör beordras, i det shick, den, för närvarande, befinner sia, och allt göras NN anlagandet ar det grundlagsenligt hvilande förslaget dertill; och deri instännna vi af allt vart lijerla. De erunder han anfor, såsom stöd för denna åsigl, äro också så talande, att de böra oåvertyga hvarje ännu tvekande: de äro ockst desamma, som vi och alla sanna fosterlandsvänner längesedan anfört, och sjelfva regerinzen bör finna sitt intresse deruti att befordra nämde representations-fÖrslazs antagande, om den eljest vill alt nationen, på minsta satt. skall förekomma dess önskningar: ty som det heter i Nationaldivertissementot: och r man den till mötes, så kommer den emot, och Så man vinner mer än halfva vågen. motsatt fall uppmanar Bresskrifvaren deremot till kraftfullt motstand mot alla regeringens forslag och indragning på all slags stat, framför allt på forsta hufvudtiteln. och det, som sas sdt är, ej allenast de, vid förra riksdagen, af Bondeståndet bifallna 400,000 kär, utan de 200,000 Rdr, som nu för intet utbetalas för den, af statens medel, betalta statsskulden. (Fortsättning)