Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1843, sida 1

mjukande bekännelse, näml. att han oj hänner landsortspressen, hvilket är oförlitlist al en så dan man, som han, och vi forsikra honom, att, man afseende på var obetvåligket, vissa al dess oreaner, sasom: e sty lha (orrespondenten, bJlingen, Åäjallen. Siunska Correspondenten m. il. verkligen sont des connaissances å faire. Med enthusiasm talar den Gamle Bekante om den Skandinaviska Unions-idön och dess vial och suger sanningsfullt, sid. 45: Endast nagra uppskrämda konungaträlar, hvilkas underdanizhet förbjuder dem att tveka mellan de allernadigstes tal och tanhar, eller som åro så djupt invigde i pu: purmantlarnes hemligheter (sa insnärjde i deras verk), Åatt de, pr högburet maner, tappert darra, vid minsta skymt alfstackarna vid Wossnesenså, — endast desse vånda öronen bort från Skandina iska folkens brödrahelsningar. — Vid Skandinaviska unionsidsen fäster sig äfven andra mensklighetens emancipations-ideer, byaremot makten sätter sina bajonetter. och vållaliet säger Förf. sid. 14: Ideer och bajonetter! Dessa två ord innesluta prosrammet till kuropas framtid.? Tröstande sortsar kan likväl: Bajonetternas enda makt bestar i egenskapen att hunna förgöra de ideernas lesvande organer, hvilka händelsevis höja sina röster i bajonetternas grannskap. Sjeliva idserna äro de dock lanat ifran att hunna tillintetgra. Dessa lefva upp i nya orzaner, med förynarade lifsandar, med fördubblad spånstighel. Ju fiera martyrer, desto mera upp hlosande enthusiasm; desto blo ligare strider... .. ja! desto pulillizare sramgangar.. vilket med andra ord skulle kunna sågas sålunda: Bajonetter hunna ej lillintetgöra andar, och idcerne äro andar; bajonetterna kunna, på sin höjd, åvista frihetsträdet och derigenom göra att det frodas så mycket battre. — Under sorteangen af diskussionen ofver Skandinaviska Unionen visar Förs., med ungefär samma skål, som förut, äfven af oss. blivit anförda, nodvändizheten och nyttan af denna union, samt påpekar derunder Rysslands Jusa politik, att, genom ett nät af slägtskapsband, söka omsnårja norden, såsom genom hej4 begae doltrars fsormålnina med llertine af Leuchtenbera och Hessen: men da vi sordom sett huru litet dessa band betvdt i poliliken, hoppas vi, arst de älven nu ej särdeles sboa skada oss: imellerlid är det bra att se lvartlut dylika, man skulle nästan hunna sisa, mesjälliancer syfta. Förf. bar anfört slägtskapsban(det, suasom skål till Preussens troliga slutande till Ryska sidan; men han har elömt ett skål hvarför Preussen säkert gerna sjelf skulle vilja tillegna sia Danmark och hvarigenom Skandinaviens betydenhet, ifall af en förening, kommet alt fördubblas, neml. flottan, som Preussen all deles saknar. ba man betänker detta, torde. enl. Förf:s mening, också Danska och Preussi ska konungarnes sammankomst på Rågen i är få en helt annan och vigtieare betydelse än el jest, och mera skål hade det tvifvelsutan vari för Sverge att motarbeta Prinsens af Hessen för målning med en Rysk Prinsessa än Prinsens a Wasa med en Hollänsk. — Vara unaa prinsars resor vidröras äfven med hänvisning till al I deras betydelseleshet, kuru mycket fjäsket älve