Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1843, sida 1

olkets beskattning, utan äfven öfver dess seder, om bäst sker, genom frihet till allt godt och vitt, goda undervisningsanstalter, och, framför ölt, goda exempel. Vi kunna ej tro, att man vill anföra det inofficiella skydd, de högmögende åtsat skänka nykterhetsföreningarne, sasom ett bevis för vakande öfver sederne, hvilka löreninzar, vi frukta, gjort mera ondt än zodt, på det sält de bedrifvits, i det de skapat hycklare, menpdare och fanatism. Dessutom finnas månaa Ia ser, likaså olycksbringande som fyllerilasten, för hvilkas utrotande man ej gjurt det minsta, utan som man, i all tysthet, lik en ny Ridlägg, läter undergräfva samhället Dork undaniagsföreningar hjelpa lika litet för dessa, som för fylleriet. Låtom oss vara sanne Christna. så motarbeta vi bäst alla laster. Men för att återkomma till folkökningen. Hatlighusen, tiggeriet, korrektionshusen och fängelserna bära vittne om dess beskaffenbet, och hvad slags förkofran, som bygzges på en sådan solkökning är lätt att inse, Om vi betrakta jordbruket, så inse vi också genast dess rätta beskaffenhet. Visserligen har sädesoch potatis-produktionen ökats; men på boskapsskötselns bekostnad, och denna är dock åkerbrukets moder, hvarförutan det blott blir en utsugning af jorden, så att den slutligen ger intet, och vår boskapsskötsel är ännu i ett så bedrösligt skick, att den, på långt när, ej täl jemförelse med någon annan åkerbrukande stats. Beviset derför ger första slagtarbod på tysk eller dansk botten, huru mycket mer smör, ost och talg-produktionen m. m. Och jernhandteringen sedan! Enligt authentika uppgifter producerar Frankrike, som fordom knappt räknades till bergverksländer (Hartmans allmänt begagnade Lärobok i Geografien gör det ej ännu, — också ett litet bevis på undervisningens tillstånd i vårt land), producerar nu mer jern än Preussen, Ryssland och Sverge, jernets land, tillsammanstagna. bet är ju elt vackert bevis på vår Bergshandterings förkofran, vi som dock af naturen fått den rikaste och bästa malm! — Af hvad beskaffenhet handelns förkofran är, bevisas bäst af den oerhörda silfverexport, som varit nådvändig till betäckande af handelns underbalance och af de betydliga bankrutter, som inträffat. Dock, vare långt ifrån oss, att vilja skjuta all skuld för ett dylikt förhållande på regeringen, ehuru vårt hela näringsfinance: och kreditsystem dertill mycket bidragit; också den oerhörda lyx bland alla klasser, som så litet passar vårt fattiga land, och som smugit sig från de högre till de lägre, samt medtager mer än de flesta ha råd till, bidrager sitt dertill; ty der ej individen hushållar så att debet och credit går ibop, der kan ej heller statens debet och kredit bära sig, bur förmånlig rikshufvudboken också ser ut. Inellertid synes häraf, att tillståndet i landet ej är så lysande, som Aterblickaren vill framställa det, hvilket också dagliga ertarenheten lärer; uran att Bidrags-Förs. har rätt, då han, oakladt den skenbara förkofran, påstar det vara i aftynande, och om regeringen också ej ensam är skulden till detta aftynande, som den och Ständerne dock snart måste göra allt att afhjelpa, så har den sannerligen också ej att tillräkna sig det minsta af den, i tidernas längd, oundvikliga