Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1843, sida 1

I sjelfva verket var det Serviska folket, så snart det vi ädjade till Rysslands bemedling, vid första utbrott af siendtligheter mellan denna makt och Turkiet. på förhand bestämdt att uppollras — upposfras sisom pris for fred mellan dessa bida makter, eller den utgåinaspunkt, hvarifrån hvarje fredsunderhandling skulle utgå, utan att någonsin sjeli kunna vinna en enda fördel deraf. — Också inträffade deta fall — och förundransvärdt noz — alldeles som Milosch förutsagdt. hara Georges blef grymt bedragen på alla de Iysande sorhoppningar han sästat vid den ossiciela bemedling som lofvats frin Rysslands sida. Man skulle kunna säga, att en ond ande, i samma ögonblick ban så osorsigtigt öppnade en svag sida från detia hall, hade inkommit i landet. — Öfverallt uppstod missämja och motstindet mot ordning och styrelse tycktes liksom upplisvas med nya krafter, så att den inre förvaltningen uppnadde den mest heklazansvärda böjd al svaghet och oordning. Iandet irakade ett tillstånd af upplösning, som icke en gmg Georges kraftfulla och mäktiga ande eller Milascas öfverlägsna förstand förmådde afvända. Pa samma tid började äfven det moraliska ioflytande som Ryssland så länge utöfvat i landet, mer och mer att upphöra, och Porten tycktes vilja handla i motsägelse mot sin en gång gifna förklaring om Serviens sjelsständigket, under dess egen suverävitet. — — — i Samma verldshändelser som störtade den mäkligaste turon i verlden måste väl äfven naturliatvis draga med sig i sarllet den, på hvilken Kara Georges — också endast en lycklig krigare — si nyss hade uppsvingat sig. Ryssland, för