Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1843, sida 1

Skizzer ur Serviems hnästoria. III. FOLKETS UPPRESNING 5). — Vrede och hämd, denna passion, som så mäktigt herrskade i kara Georges hjerta, gjorde; honom vild och grym. — Af naturen godhjertad, begrät han och fördömde alltid, sedau han hunnit hemta sig från ofverilningen, utbrotten af! sitt rasande och häftiga lynne. De oförrätter, som tilliogades honom sjelf, kunde han låli glömma och förlita, men var alltid obevehlig för dem, som orättvist träflat andra. Pa slagyaltet var kara Georges en jätte, men, intråned inom det enshilta lifvets tränga former, ihopsoll han till den lägste i det alldagliga lifvet. Den serviska nationen hade väl atervunnit en del af sitt område och sett sitt nationella oberoende återvåckt genom det ihärdiga besrielsekriget, men ingenting hade ännu hunnit ordnas och bildas hos detta folk, så många årbundraden nedbojdt under ett främmande ok. Vllt borde omskapas — ja nyskapas. Och det var; hufvudsakligen under dessa enträgna och flitiga bemödanden för ordnandet af landets inre ange lägenheter, som Milosch på en gång yppade och utvechlade så beundransvärda administrativa egen skaper och en så utmärkt medfödd skicklighet för bildandet af en ny, laglig samhällsordning. Woivodernes eller militärchefernes makt, uppkommen under kriget, var den enda, som faktiskt existerade i landet. Hvar och en af dessa, omgisven af en mer eller mindre talrik hop be) Se G. H. o. S. T. N:r. 119, ö