Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1843, sida 1

nesland. Hvem skulle eljest heldre än vi hafva velat se den rentvättad inför inoch utlandet: ty skulle det ej vara hvarje svensk — och det väga vi påstå, att vi till själ och hjerta äro — kärt, att se sitt fosterland och dess styrelse i alla asseenden fläckfria? — Men ha vederbörande ej något bättre alt förebära till försvar för sitt bandlingssätlt, än det som denna iAterblick innebär, så bli nog släckarne outplänligt sittande på systemet, sasomr arafrost, och gå, sasom den, med tiden allt djupare, tills det blir alldeles genomtärdt och deraf genomskinliet för den aflägsnaste framtid, vi frukta till liten fromma för byggmästarne till detta system och skarp dementi för alla Lafosser och Sehmidlar. Hade nägra verkligen talande bevis för systemet sunnits, så hade de nog också framdrazits vid en ännu mer passande tid, eller vid senaste riksdag; men man fruktade väl då, att de allt för skarpt skulle hafva blifvit skärskåädade och nagelsarna, och det inför hela nationens ombud, derföre sparde man dem troligen till en tid, da man hoppades att enthusiasmen för den aadrige monarken skulle, genom sin elans, öfverskyla deras skröplighet; men denna glans var blott en säpbubbla, som, vid minsta vidrörnina, sparlöst försvann och visade allt i sitt förra bedröfliga skick. För att visa detta behöfdes ej heller vidare, än att, nästan vid hvarje punkt afterblicken, göra en vederläggande not; men, emedan hvarken tid eller rum tillater oss det, vilja vi blolt fösta oss vid några de mest sramstående punkterna. Genast i början påstås, att 4812 års politik egentligen borde kallas 4809 års politik, och alt den således, i det hela, vore densamma. Ja, om man menar den politik Gustaf IV Adolf, egensinnig i åminnelse, följde i början af 4809, då har man rätt; ty ban visade sig likaså afvigt afvog emot Napoleon , som 1812 års system; men om vi ej bedraga oss alltför myeket, så egde just motsatsen rum med Carl XIII:system 1809, som också bekräftas af sjelsva Åter. blickaren, i del Carl XII, så mycket som möj ligt, slöt sig till och ödm jukade sig för Napoleon hvilken han, understödjande Sverges, redan mel än tillräckligt starka granne, som Byss förut vi. sat honom den tjensten att befria honom fru 13-del af sina omsorger, i det han ryckt til sig 13-del af riket, — åren 4812, 13 och 4: hjelpte till att störta. Man mäste vara bra oför skämd i sina svängningar, för alt påsta dess begge system vara desamma. Efter det grann: tal, hvarpå Återblickaren stöder detta påstaende säges i en annan statshandling, att man, för al ersätta förlusten af deuna tredjedel, det kär Finland, borde inom våra egna (kringskurna gränser eröfra den tredjedel af riket vi förlo rat, och i en not söker man att, med siffror bevisa detta. Men hvad bevisa dessa sofisme egentligen? Ingenting annat, än att folkstockei och dess verksamhet förökat sig på ett, unde en 50 årig fred, helt naturligt sätt. Så har de dock äfven skett i Finland, och det sakna s (dock alltid, hvad vi också må hafva inom vi ja trånga gränser: således blir den omrörd sröfringen alltid en omöjlighet, en orimlighet en tom fras, som nästan alla throntal. Ilva har också regeringen gjort till denna, vi kunn — —