Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1843, sida 1

Elabibrah eller Ihinanden.) Episode ur slafvarnes uppresning på S:t pDomingo. är 1791. Jag vill ej försöka att för er, mina herrar, skildra den belägenhet, hvaruti jag befann mig. Jag betraktade med tarsulla ögon Buzg-Jargal, hvilken å sin sila betraktade mig med en egen blandning af erkänsla och stolthet. — Gud vare iofvad! sade ban slutligen , Palt är räddadt. Broder, gå ut samma väg du kom in. bu skall finna mig i dalen. — Han gaf mig tecken med handen och drog sig tillbaka. Mån om att komma till denna mötesplats och all fi veta, genom hvilken underbar lycka min räddare så oförmodadt kommit mig till hjelp, beredde jag mig att lemna denna hemska hala. Men nya faror väntade mig bär. Då jag styrde min kosa till hålans ingång, tillspärrades densamma af ett oförmodadt hinder. betta var Habibrah, Den hämndlystne hexmästaren hade ej följt negrerne, som jag trodde; han hade gomt sig bakom en klippa , afvaktande ett mera gynnande tillfälle för sin hämnd. betta ögonblick var inne. Dvergen visade sig oförmodadt och skrattade. Jag var ensam, obeväpnad: en dolk, densamma han begagnat såsom erucilix. blänkte uti hans hand. Vid hans åsyn drog jag mig ovilkorligt tillbaka. lla! hal förbannade, du trodde dig kunna undkomma mig, men narren är mindre narr än du. Jag haller dig, och denna gang skall jag ej lata dig vänta. Din vän Bug-Jargal skall ej heller vänta dia särgäsves. ) Se G. II. 0. S. T. N:r 103, 104.