med hänseende till inre förkofran och deraf uppkommande yttre anseende, om en skandinavisk förening, i ordets rätta bemärkelse, komme att ega rum, så alt hvarje mensklighetens vän ej kan annat, än, med bänryckning, dväljas vid denna idee, och vi se ingenting som, rätt betraktadt, kunde vara i vägen derför. Nationallynne och religion äre desamma, sympathier och antipathier likaledes, och spraket är jemwål så godt som ett. Den enda verkliga olikhet, som eger rum, är bristande konstitution i Danmark; men erhållandet al en sådan är också conditio sine qua non, om någonsin en federatir förening mellan Norge, Sverge och Danmark skall komma i fråga, och om de beage förra understödde det sträfvande till en fri slalslorsattning, som Danmark vid alla tillfällen lagalägger, så skulle den väl också, i trots f alla russiska och borussiska machinalioner. en gång komma tillstånd, heldst tidsandan, i allmänhet, så mäktigt arbetar derför ; och bvilken skön seger, att säledes hafva bidragit till utvidgandet af frihetens område! — Norge har visserligen, likasom Sverge under Calmare-unionen, haft en langvarig och ledsam erfarenhet af föreningen med Danmark; men den nu ifrågavarande föreningen är af en så helt och hället annan natur, att man måste vara både bra ensidig och bra inskränkt för att betrakta den från samma synpunkt med den förra. Vi kunna derför ej tro det parti i Norge vara stort, som hyser dylika skesva åsigter af saken. En bekräftelse på denna tanke finna vi i de norska studenternas svar på de danskas och lundesiskas inbjudning till Upsalalärden, cch vi sormoda den blifva ytterligare bekrältad, genom det unga, blomstrande skandiNaviens..sammankomst. som lär vara beramad hvarom redan deputationer vexiats Vi hoppas, alt regeringarne äro kloka nog att ej lägga några hinder i vägen derför, ehuru vi just ej vilja begära, alt de ännu skola befordra eller påskynda saken. År den af Gudi, så går del nog af sig sjelf, och ingen jordisk makt förmår då att hindra den. är den det ej, så förfaller den af sig sjelf. Vi se således, att, från de tre skandinaviska rikenas sida, ingenting af vist står i vägen för deras innerligare förening, och för att undanrödja hvarje skymt af lruktan för intrång i natioval-etea, genom en dv lik förening, låtom oss, än en dang, pämiouna oss, all den endast skulle vara federatif, hvarigenom hvarje land skulle komma att hafva sin egen regering, ja, gerna äfven sin egen regent, sin egen konung, som ensamt hade alt bestämma administrationen i inre hänseen de, det vore blott i yttre och allmänna in tressen, som de skuile utgöra ett, aildeles så som Nordamerikas förenade stater, Sverge ocl Norge, Schweitz och, i visst fall, åssen Öster rike och Ungern m. fl. stater. Föreninget kunde derför ega rum när som heldst, utaf alt träda några rättigheter för nära, och mai finge då öfverlemna at tiden att sullkomligar utveckla den. sedan vi sålunda i korthet, sökt berisa allenast möjligheten, utan jemväl önskvärdhe Ilen af en skandinavisk federation från skand