Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1843, sida 1

rdningens vidmakthållande och Senalen skulle len 42 utgifva en sträng strafs-sörordning, melelst hvilka mesurer man tror sig kunna afstyra ylika excesser för framtiden. v Wien den 2 Augusti. Ösverste-Burggrefven Guvernören) af hohmen, Grefve von Chotek, har vå egen anhallan blifvit entledigad från sitt emvete, hvilket numera tros blifva uppdraget ät en ut Erkehertigarne. Ilxchoe den 40 Augusti. Det ryktet har utHredt sig att Ryssland och Preussen i anledning tt Prins Fredriks af Hessen förlofning med en ysk Storfurstinna garanterat danska kronan llerigdomena Holstein och Schleswig som en stänlig besittning, hvaremot Hessen skulle tillfalla Lugustenburgska huset för de anspråk detta hus an hafva på llertigdömena. SPANIEN. Så vida Esparleros sördrilvande var revolutiorens mal, kan densamma anses vara slutad med aans flykt ombord å engelska linieskeppet Maabar.? Esparteros sista krastyttring i Spanien, pombardemenlet af Sevilla, hvilken stad, på flera ir, icke lär kunna repa sig efter den skada den idit, sätter en ful släck på hans minne. Sevilla nade icke gjort ännat än hvad nästan hela det öfriga Spanien gjort. Insurrectionens nationella carakter kunde Regenten tillsyllest inse af den hastighet hvarmed man öfverallt i Spanien forlarade sig för densammak). Ilvartill skulle då denna stränghet mot en enskild stad tjena? Den kän blott anses som ett passioneradt utbrott af en vild och hämdlysten karakter. Ex-Regenlen går väl hu till England, der han, då, som förhällandet lär vara, icke så alldeles tomhåndt har lemnat sin befattning, kan i ett comsortabelt lugn uthvila sig från stalsbekymren. Får man tro de fransyska tidningarne, så skola sedan 6 månåder 7 å 8. millioner Fr. vara deponerade af honom i franska och engelska fonderna, hvilket synes visa alt hab redan länge varit förberedd på den nu inträffade katastrofen. — Det omedelbara resultatet af revolutionen bar varit återinsättandet af den Lopezska ministeren, som bar folkets sympathier för sig, att döma af den omständigheten att dess upplösande af Regenten varit en af hufvudorsåkerna till dennes störtande. Men härmed är blott en frontsorändring gjord: ändra personer hafva för ögonblicket kommit i spetsen för styrelsen och ingenting annat. Ilvilha skola de vidare följderna blifva för Spanien af denna revolution? Komma andra styrelseprinciper än de hittils följda, och, i så fall, hvilka, alt antagas af den nya styrelsen? Och hvilken blilver slutligen denna styrelse? Månne Narvaez skall begagna sig af den stora magt han i närvarande ögonblick, såsom chef för den segrande insurrections-armön , innebafver, till sin enskilda fördel? Eller skall han inkalla och såsom Regentinna återiusätta Drottning Maria Christina? Detta har åtminstone Franska hofvet afsett med det understöd det i hemlighet gifvit insurrektio) Af alla de revolutioner, som under de senaste 20 åren skakat Spanien, var denna sista den kortaste. ty blott 65 dagar hafva förflutit sedan den 23 Maj då revolulionen först utbröt i Malaga till d. 30 Juli då Espartero inskeppade sig. Revolutionen af 182 varade 68 dagar; den af 1835 9 dagar ; den a 1 70 och slutligen den af 1844 , 90 dagar.