Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1843, sida 1

nycket politiskt verksam i det förborgadle, och vet mycket. Lamarline har jag talt vid en gån. hans vänner tillbedja honom, såsom den i menniska. Men man behöfyer känna honon mare, ty han är både kall, stel och ströf en engelsman. Ilans utseende är ocksi engelskt, läng, mager, blek, häret ej mycket nI. öröt. llan, som Ccyer, är nu stark liberal, d mokrat. Ar det af ösfvertygelse eller plane sigl? — Det senare är atminstone fallet med tedaktören af tidningen å la Nation N vildt, demagogiskt, nästan anarkistiskt blad, AUån. f. d. Maitre des Requdles, Cinoude ken tillika redigerar ultraroyalist-bladet dienne, som drages med döden al tvinsot Det kan man imellertid kalla alt vara mansesidia. Ett utmärkt fruntimmer och författarinna, Comlesse de Bradi, påstår sig märka, att alla lamartines arbeten äro sabriksvara, den han sorsärdizat med snllkomlig kold; och att döma ester hans Toyage en Orient samt hans Csule dun ange, så tycks hon, åtminstone hvad hans senare albelen beträffar, ha rätt. Wickenberg! se der ha vi en landsman, som gör heder ät nationen. Också är han heundrad. Jag har i Luxembourgs galleri sett hans stora vintertasla, som är ett mästerstycke af imitation af nordisk natur, och lika måästerlig i utförandet. — Jaz har varit i sällskap ett par gånger med Baron Taylor (han är, oaktadt silt engelska namn, sransos), den stora konstkännaren och anliquarien. Bland annat talade jag med honom om grekiska målningar na från medeltiden, om hvilka han upplyste, alt i grekiska kloster och kyrkor mycket ännu finnes i behåll, särdeles i provincerna och konungariket: alla sådana arbeten äro af andlist innehall, hvadan han tror. att medeltidens areker alldeles inte arbetat profana ämnen; stilen känna vi alla. Jag har också talat vid Denitriades Nikoluti, en konstinopolitansk grek, som är sekreterare vid turkiska ambassaden (ambassadoren sjelf kan ej ett ord fransyska), och sragat honom om ålderdomsminnen i hans land; men han sade, att intel finnes, åtminstone icke kändt eller igenkännligt. Deremot berätta de Prins Suzzo, en grek, som var i Sverge 1855, alt I Seraljen skola finnas erekiska shrit ter i mänad, dem turkarne likväl hvarken känna eller tillata andra känna. Jag har fit löf 1 alt se ett ytterst rart arbete, den äldsta tryckta franska erammatika af Maigret, från början af 1500talet; språkets reglor skola deri visa sig både ofullständiga och ologiska. Det senare äro de, till en del, ännu. Derlin court anses här, äfven bland sin kast, för en stackare, så att alla snusdosor och stjernor cj kunna hjelpa honom; han har nu gjort en resa at Irland: tillfället är åtminstone intressant om han vill lära känna det elände i sin höjd, som aristokratien och hierarkien sprida ölver ett land — Victor Hugo, som plär hesöka Nodlier. har jag ännu ej fått träfsa; men jag skall väl söka introduktion hos Honom. llans sista dramatiska arbete, les Burggraves bibehåller sig starkt besökt, på Theatre Francais. men har ett mycket deladt bifall, hvar till säkert kabal mycket bidrager ; men finne: ett stöd i osmaken mot rysligt linga tirader I i NM ö ö i i on Halt MNäarghand blef helt hestört då vi med