Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1843, sida 2

eller begriper, hvad ni gör. Ni vågar att fälla förklenliga yttranden om en af landets ädlaste och mest lysande adelsmän, om en man, som njuter Hans konel. Höghet hertigens synnerliga sarlroende och ynnest. Akta er, denne man kan krossa er! Illan har krossat mig, hetr kammarherre, och Tyst med edra historier! — inföll åter den andre — Er andemening med all den smörja ni envist trugat på vår nådige hertig, kan ej vara annat ön ett bellande om en gratifikation, eller kanske om en pensian; men -Gud må fördömma hvar enda skilling, som Jag emotiager af er, eller herligen! — utbrast Wichmann. llag må sägal — kammarherren slod en stund liksom sorblussal. — Men då upprepar Jag, alt ni är en gåta för mig. Omöjligt kan ni inbilla er, att ni kan få edra fantastiska aniklagelser mot Hans Kongl. Höghets förklarade eunstling underkastade någon pröfning vid laglig, ordentlig demstol? Emedan ingen af menniskor skrifven lag kan åberopas i donna ssk, vill jag vädja till hertigen, som shall dömma efter rittskänslans högre lagbud, hvilka Gud skrifvit i menniskans brestl Yon Felseck skrattade: Ni har en fix idee. Ni erubblar. kan man tänka sig någon större ealenskap, än att vilja förmå hertigen till att straffa med sin strängaste onåd den al sina undersatare som ban upphöjt närmast thronen och tilldelat sin största ynnest; — straffa honom, för det han, som nedlaten värd emottagit i sin gästfria salong en lättginnig yngling, hvilken en