Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1843, sida 2

folk; som burit Sveriges och Norrges sjelfständighets-förening såsom den första frukten; och som försynen synes hafva ämnat en utveckling till allt, der Nordens gamla Språk, gjort bildning i begrepp och seder lika. Om, likasom det ej ännu i statslifvet är tid för denna tankas realiserande: ty detta fordrar, att hvar och ett af folken utbildat sin Statsförfattning till den frihet, utan hvilken en sådan politisk förening blott vore en skugghild eller en lekboll för ett fördoldt envälde, denna aning icke visade sig så liflig hos oss Svenskar, som hos de unga Danskar, torde anledningen ej böra sökas i mängden af de närvarandes känsla, ty den var lika ungdomligt böjd som de andras; men de talare som å vår sida egentligen skulle uttryckt den: äldre män och i ståndpunkten der möjligen uttrycken stämdes efter den så kallade klokhetens fordringar. de öppnade icke så sina bjertan, de kände ej den värma för saken, som ungdomen. Förträfflige talare ägde äfven de Danske. I improviserade föredrag lig den innersta tankan på deras läppar, eldig och itändande allt hvad den träffade. De ägde i allmänhet stora, rheloriska resurcer och viste använda dem. Sällan torde man få höra lisligare och mera intagande föredrag än en Böggilds, en Paulsons, en Ploughs, m. fl. En af Lunds söner, Thomåe, liknade dem i anda och stod ej efter i förmåga, sedan ban öfvervunnit första svårigheten af rummets mindre tjenlighet för ljudet. Cansli-Rådet Wallmark föreslog välkomstskalen med en rätt nätt och lycklig improvisation, och det hela gick mycket väl. Glädje och munterhet rådde, utan ringaste spår till oordning, oaktadt öfver 600 personer voro sammanträngde omkring ett stort bord i VouxhallsSalongen; och Svenskar af alla klasser och vilkor, äfven de som man eljest sällan ser taga del i politiska reunioner, voro innerligen nöjde med festen. En mängd folk i eqnipager och ridande, samt ett stort antal vandrande omslöto lokalen, för att åskåda högtiden och då midt under festen, alla lemnade salen för att tåga till Bellmans byst, der sånger uppstämdes ät Skaldens ära, medföljde en stor solkskara dit. Åstonen var gynnad af godt väder; och med ett ord: allt var lyckadt: allt tycktes ett godt förebud för, att denna fest ej skall bli den sista af den artlen. Här är eljest intet nytt af intresse. Gardes Regementena hafva haft sina vanliga mönstrin2ar, som sörrättats af Il. k. II. Kron Prinsen; flottan esercerar redan; och det stora lägret börjas i nästa vecka. K RK