Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1843, sida 1

sas öarne har nu, på privat väg, blilvit bekräfstad. Utaf de många härom i omlopp varande versioner, hvarmed franska tidningarne nu äro försedde, kan man sluta sig till så mycket, att en långvarig spänning emellan franska commendanten å det på ön Tahouata uppförda fästet Fort Duquesne och en Chef för de infödde slutligen utbrutit i en öppen blodig strid, hvari 4 å 200 af de infödde samt 2 franska officerare omkommit. — Guvernören öfver Sennegal har med väpnad hand sett sig nödsakad sätta en gräns för de anfall Negrarne tillåtit sig mot franska sactorierna. Affärerna halva till följe häraf lidit något afbräck, men man hoppas på ett snart och godt slut. — Regeringen vill nu, som det säges, med energi upprädda i Vruguays inre angelägenheter, för hvilket ändamal det skall halva varit frågan om att utrusta alla i Brest befintlige krigsskepp. — Det furstliga paret, Prinsen af Koburg och Prinsessan Clementine anlände den 49 till Brest. Dagen derpå afseglade de på Pluto till Lissabon, hvarifrån de med samma fartyg skola gå till London. . krigsministern låter, tvifvelsutan, för att sördelaktigt inverka på den förestående discussionen öfver anslag åt Algierien, kungöra i monitören ett antal rapporier från de olika befälbafvarna vid den afrikanska expeditions armen. Lycka och seger har öfver allt följt Fransmännen i spåren. Provinsen Oran är fullkomligt lugn. Den 40 Maj tänkte General Bugeaud utföra en stor operation mot Åbd-el-kader, hvartill han hade förenat alla Generalernas stridskrafter. ENGLAND. London den 24 Maj. Ett amendement af Hr Labouchere till det ministeriella förslaget om spanmälsinförsel från Canada, hvarmed han afsäg att få afskaffad den till af 3 sh. per Quarter Canadas parlament laggt på spanmil, införd från För. Staterne, har med stor majoritet blifvit förkastadt. Ännu några amendementer komma att ingifvas och diseuteras , innan omröstning äger rum öfver sjelfva förslaget, hvilket likväl bar alla utsigter för sig att gå igenom. — Ett försök af Hr Hawes att göra de s. k. danish claims till föremål för en adress till Drottningen, har strandat dels mot husets reglemente, dels mot Sir R. Peels enständiga vägran att tillåta en illudering af reglementet. Dessa danish claims äro fordringar af brittiska köpmän på skadestånd å de förluster de lidit till följe af sista danska kriget; indelade i 3 classer, hafva de i 4:sta och 2:dra elassen redan 4855 och 36, enligt ett parlamentsbeslut, blifvit betalda, men de i 5:dje classen, hvarom nu frågan är och som uppgå till 225000 e, fördelade på 446 personer samt uppkomne genom danskarnes kaperier, har regeringen flera gånger vägrat att erkänna till betalning. — Den så kallade Arms Bill eller Billen mot privat-besittning af vapen i Irland står på dagordningen för den 29. I Liverpool har åter den 49 härjat en stor eldsvåda, hvilken utbröt kl. 3 på morgonen i elt magasin i Jacksons Lane. Elden utbredde sig småningom öfver 3 stora magaziner, hvilka helt och hållet förstördes , och kunde först dämpas kl. 7 på aftonen. Skadan uppgifves till 70 a 80000 e.