på samma gång vardt honom äfven sagdt alt Marquisen som nitisk Catholik tvingade sina vassaller af hvad religion de mände vara att gå i messan. Detta var under samma tidpunkt, som förföljelserna skedde mot de Kelormerte, och i Herr Bavilles ögon var den förseelse hvarföre Marquisen var anklagad elt intet i jemförelse med det religionsnit han visade; följaktligen i ställe att förfölja honom inlät han sig i en hemlig bresvexling med honom, tillförsäkrade honom en trygg vistelseort i Frankrike och uppmuntrade hans ilver för religionen. Sålunda förflöto 42 år. Under tiden hade Marquisinnans unga son, som vi sett vid hennes dödsbädd, uppnått 20 års älder och, rik såsom ägare af bade modrens och sadrens egendomar, gift sig med en rik och skön fröken, benämnd de Moissac. Den unge Marquisen, hvilken pligten kallade under fanorna, förde sin unga hustru till slottet Ganges och lemnade henne der under sin faders vård. Marquis de Ganges var 42 år, fastän hans utseende knappt visade 50; det var en af de skönaste män på sin tid: han blef kär i sin sonhustru och hoppades se sin kärlek besvarad; för att vara mera säker på framgången af sin plan, skyndade han sig att under en religionsförevänning aflägsna från henne en flicka som från barndomen ulgjordt hennes sällskap och som hon älskade mycket. Denna åtgärd, hvars grundorsak den unga Marquisinnan ännu icke kände, gjorde henne mycket ledsen. ogerna hade hon för ölrigt flyttat till detta gamla slott, helt nyss theatern stor den rysliga historia vi berättat: hon bebod