Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1843, sida 1

laga mig till sin make och prinsen er son bisaller mina önskningar; hvad har jag då gjort er, Madame? och hvad kan ni förebrå mig de 8 år jag haft den äran att vara i ers Höghets ljenst? Jag förebrår er ingenting, men jag vill icke att man förebrår mig hafva tillåtit ett dylikt giftermål: Jag ansåg er äga för mycket estertanka och förstånd för att nödga mig erinra er alt, så länge ni inskränkt er till lämpliga fordringar, ni aldrig haft orsak beklaga er öfver min erkänsla: fordrar ni en fördubbling af ert appointement? det är lätt beviljadt: vill ri hafva embeten? så skall ni få; men glöm er icke derhån, Monsieur, att begära en förening, som ni aldrig bör smickra er med att kunna erpå. Men, Madame, hvem har sagt er att min börd skulle vara så låg, att den borde betasa mig hvarje hopp att erhålla ert samtycke? Ji sjelf, Monsieur, svarade grelvinnan med förvåning, eller om ni icke har sagt det, så har edert namn sagt det för er. Och om detta namn icke var mitt: om olyckliga, förfärliga, fatala omständigheter hade tvingat imig att taga detta namn för att dölja elt annat aut sör oyyellist ryktbart, skulle ers Höghet vara nog orättvis att icke ändra mening? Monsieur, ni har nu sagt för mycket för att icke tala ut: hvem är ni, tala? Och om ni, som ni låter förstå, är al familj, så svär jag er att er brist på lörmoögenet alls icke lär det som skall bindra mig.