Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1843, sida 1

ö 30000 Rdr årligen till ett Cavalleri-Regementes underhåll, ansåg man 36000 vara mycket till kammar-Collegii vid 4840 års Riksdag o. s. v. Så mänga exempel äro icke af nöden för att se hvilket system man följt i denna del, dertill fordras blow att öppna ögonen och se ikring sig. Det skulle ingalunda vara mig emot om Svenska Nationen uppossrade 400 gånger mera ärligen till sitt försvar, om den ägde tillgångar dertill: men ty värr är det just dessa som fattas. Och det måtte således vara förenligt med synnerligast ett sattizt Lands polilik att ställa uteisterna efter tillgingarne. Men icke äro de militära anslagen i ett proportionerligt förhållande till andra Nationers institutioner. Vi vilja härvid blott fösta uppmärksamheten på hvad Armåens indelningsverk, hvad Cavalleriet, Fältmätninas-Corpsen, Artilleriet med dertill hörande Förrådshus och Caserner samt slutligen hvad afskedade krigares inflyttning på Civil-Stalens anslav kostar Svenska folket, uton att derläre, åtfminstone i fredstid erhålla någon nationel afkastning eller vinst i Stats-economiskt hänseende. Och denna Arme som sliter det sista öret ur fickan på de närande Classerne, månne den uppfyller sitt ändamål? fela nationen vet, om i verkligheten ett krig skulle vara för handen, att armeen är otillräcklig till landets försvar. — Måste icke dessa samma nårvande Classer äfven gripa till vapen? mäste de icke så vål som armeen offra sitt blod på såderneslandats altare; kan det då vara rättvist att man i fredstid gnager dessa elasser in på benen och att dei krigstid utarmade af fredens tunga ofruktbärande skatter äfven skola offra det enda de äga qvar — silt blod ?! Det är icke vår mening alt härmed vilja säga, att armen bör reduceras — men alt dess underhåll ställes efter Landets tillgångar under det att Regeringen kastar en blick på Stenbocks yttrande: atl de slängar, som soldaten utdelar under skinnpelsen och valmarströjan äro lika kraftiga, som dem han gifver under den präktigaste uniform?. Man arbetar nu på ett Lagproject baseradt på ett helt och hållet nytt straffsystem. EU system, som någorlunda organiseradt med nya längelsebysgnader förorsakar Landet flera millioners kostnad. Denna kostnad är visserligen för ett godt ändamål, synnerlizast som den åsyftar individens förbättring: man bör dock härvid erinra sis att det är den redan fallne individens. Möjligtvis kunde dessa millioner anvindas bättre i detta upplösningens tidehvarf. Åch kanske de buro rikare frukter för kommande venerationer om de, i stället för att användas till fallne individers förbättring, de der lemna detta lifvet utan afkomlingar, som äfven pi detta kapit I kunnat bibringas en moralisk ferbåltring, användas på närincarne och till Sverges Civila Embetsverks reorganisation och till sudane förbättrade löner sör Sverges tonzifvande Embetsmän att de på desse sjelfve med bus:run och barn kunde afnällas från moraliskt lörders. Den sallne individen är ett döende träd som icke lemmar någon frukt efter sig, den litterärt och moraliskt bildade är en rik, herrlig planta, hvilken vid sin borteåhg lemnar frön de der uppspira i ännu rikare geslalter. bet är äfven i dag man räknar mor laliteten inom Rikets för elser ; man elterser sär